LO-ekonomerna öppnar för en svensk anslutning till EU:s samarbete för att reglera bankerna. Det är bra.
Den bankunion som just nu bereds bland Euroländerna, och som Sverige i framtiden frivilligt kan ansluta sig till, har förvisso med rätta debatterats.
Kritikerna pekar på risken för en federal utveckling, där även andra beslut om finanspolitik, som skatteuttag, kan komma att flyttas till EU-nivå.
Det ska naturligtvis undvikas, och de krafter som vill förvandla EU till en federation ska inte underskattas.
Men den oerhörda skada som dagens oansvariga banker orsakar, kopplat till det faktum att finansvärlden inte ser några nationsgränser, gör det nödvändigt med ett internationellt samarbete.
Förloppet där oansvariga banker gång på gång räddas undan krasch av stater på bekostnad av invånarnas besparingar, pensioner och välfärd, måste stoppas.
Vi har sett det i stat efter stat. När de isländska bankerna gick omkull var det inte bankägarna utan de isländska undersköterskorna som fick betala skulderna, när Spaniens banker gick omkull förlorade spanska busschaufförer sina jobb för att staten måste betala bankernas skulder.
Endast en gemensam reglering kan flytta tillbaka skulderna till de banker som orsakar dem.
