Carola Lemne presenterades som ny vd på Svenskt näringsliv i december förra året. Foto: Janerik Henriksson

Carola Lemne presenterades som ny vd på Svenskt näringsliv i december förra året. Foto: Janerik Henriksson

Ett charmtroll som önskar allt ljus på sig – eller en hårdför och i högsta grad beslutsmässig karriärist? Eller kanske en kombination? Arbetets Tommy Öberg tecknar porträttet av nästa höjdare i arbetsmarknadens Sverige.

Omdömena varierar om och kring Carola Lemne, Svenskt Näringsliv tillträdande vd. I dag lämnar hon chefskapet för Praktikertjänst efter nio år. Från och med söndag blir hela den privata arbetsgivarvärlden hennes scen.

Just det här med scen är ett återkommande tema när omvärlden uttalar sig om Carola Lemne. Hon beskrivs som en estradör. Hon älskar att stå på scen – och scenen förefaller älska henne.

Exakt hur hon själv ser på offentligheten, att stå i rampljuset eller över huvud taget vara en offentlig person, vill hon inte uttala sig om. Åtminstone inte förrän hon tillträtt sin nya befattning.

Att döma av omvärldens iakttagelser verkar rampfeber emellertid vara ett okänt begrepp för henne.

Det är snarare så att Carola Lemnes dragning till offentlighet kan få omgivningen att blekna och tystna, ibland i alltför stor utsträckning, enligt kritikerna. På sikt är det kanske inte särskilt produktivt för en organisation med 60 000 företagare där tusen blommor borde blomma, för att tala med Maos ord.

Att svepa in på en scen inför en fullsatt salong som en läderklädd Elvis eller festriggad Zarah Leander är inte främmande för Carola Lemne.

Att hon dessutom sjunger fantastiskt bra, enligt flera initierade uttalanden, och älskar att dansa argentinsk tango när tillfälle bjuds – ja det gör henne till en mycket spännande offentlig aktör på svensk arbetsmarknad. Där vimlar det vanligtvis inte av party­prinsar eller -prinsessor.

Av sin omgivning beskrivs Carola Lemne som en verbal och mycket social person. Duktig på att komma ihåg namn och händelser, vilket imponerar på omvärlden. På pluskontot nämns också en förmåga att entusiasmera medarbetare och att orka/våga ta obekväma beslut.

Men i allt beröm finns också kritiska inpass om hennes uppenbara förtjusning i makten och den offentliga uppmärksamheten. Carola Lemne vill gärna finnas på rankinglistor över människor med makt och inflytande. Hon vill helt enkelt inte vara lagom.

Hur Svenskt Näringslivs styrelse resonerat när den fastnat för Carola Lemne är inte offentligt redovisat. Hon uppfyller i alla fall alla rimliga krav på kompetens med råge. Eller vad sägs om följande, plockat från hennes långa cv?

Hon är utbildad läkare och medicine doktor. Sedan 2008 vd och koncernchef på Praktikertjänst med drygt 9 000 anställda. Tidigare var hon under sju år vd för Danderyds sjukhus.

Hon har 14 års erfarenhet från ledande positioner inom internationell läkemedelsindustri. Hon är styrelseordförande för Uppsala universitet och styrelseledamot i Getinge, Svenskt Näringsliv och Investor.

Carola Lemne sitter också i Kollegiet för svensk bolagsstyrning samt Tand- och läkemedelsförmånsverkets insynsråd.

Valet av en kvinnlig högsta chef är inte vardagsmat bland de privata arbetsgivarna inom Svenskt Näringsliv. Detsamma gäller föregångarna Saf och Industriförbundet. 2003 efterträdde dock Ebba Lindsö Göran Tunhammar på vd-posten.

Någon braksuccé var det svårt att tala om den gången. Efter mindre än ett och ett halvt år valde Ebba Lindsö att lämna posten.
Att Carola Lemne i all tysthet har förberett sitt inträde på en ny scen är uppenbart. Enligt Arbetets källor har hon haft kontakt med företrädare för fackliga organisationer för att orientera sig i sin kommande tillvaro.

På den fackliga sidan är dock kunskapen om Carola Lemne ännu så länge begränsad. Många känner förstås till henne – men som direkt motpart är hon ett oskrivet kort.
Ingen vet heller ännu om hon tänker vara mer operativ i arbetsgivarrollen eller om det också i fortsättningen blir en fråga för vice vd:n Christer Ågren.
En första hint om hur den nya Lemneregimen avser att agera kommer säkert redan i sommar. Några av valets hetaste frågor kan beskrivas som Carola Lemnes hemmabana – det handlar om de privata aktörerna inom välfärden och de omdebatterade vinstuttagen.

Med sin bakgrund på Praktikertjänst har hon väckt förhoppningar hos alla företagare om att vrida utvecklingen (mest av allt den offentliga debatten) i en annan riktning än den som råder för närvarande.

Men sedan Hälsans förskola avslöjats med att erbjuda den ovanligt strama och svårtuggade menyn vatten och hårt bröd till barn utan tänder, är uppförsbacken för privata entreprenörer inom vård och omsorg minst sagt besvärande.

Så att inleda vd-tiden med att kampanja i en fråga som framstår som ett blysänke är kanske inte särskilt lockande.

Spännande blir det också att se vilka intentioner hon har i förhållande till motparterna, LO och PTK. Samtalen med privattjänstemännen om utökat omställningsstöd i utbyte mot förändrade turordningsregler förefaller gå på sparlåga, om de över huvud taget pågår. Hur vill Carola Lemne gå vidare i den frågan? Ingen vet.

Kombinationen Karl-Petter Thorwaldsson och Carola Lemne är en spännande, men på förhand mycket svårtippad historia. Att båda trivs i rampljuset är otvetydigt. Men frågan är om de ryms samtidigt eller om det blir ett hinder i det framtida umgänget?
Också den frågan avgörs sannolikt ganska snabbt. Någon brist på scener är det som bekant inte i Visby under Almedalsveckan i juli.

Det var där som Svenskt Näringslivs nuvarande vd Urban Bäckström och LO:s Karl-Petter Thorwaldsson fann varandra, åtminstone tillfälligt, sommaren 2012. Då gällde det den omsusade jobbpakten där regeringen var tredje länken.

Om Carola Lemne och Karl-Petter Thorwaldsson kan nå samförstånd i någon för båda viktig fråga är osäkert. Kanske är det först efter riksdagsvalet som förutsättningarna finns för en dialog.

Carola Lemne

Carola Lemne är 56 år. Hon bor på Norr Mälarstrand i Stockholm. 2012 var hennes inkomst 5 748 200 kronor.

När hon i vintras presenterades som Svenskt Näringslivs nästa vd fick hon frågor om facket och svarade: ”Min erfarenhet av fackföreningar är väldigt god. Vi har väldigt ansvarsfulla fack. Jag hoppas att det även är så på central nivå. Vi behöver mötas med ömsesidig respekt.”