Foto: Fredrik Persson

Foto: Fredrik Persson

Allra flest utstationerade arbetare finns inom byggbranschen – 20 procent av byggjobbarna i Sverige är här tillfälligt.

 

Var femte byggjobbare är utstationerad, det vill säga jobbar tillfälligt i Sverige, visar en LO-rapport som publiceras i dag. Inom skogsbruket är motsvarande andel elva procent. I övriga branscher finns mycket få utstationerade arbetare.

Rapporten bygger på en enkät som besvarats av över 80 procent av LO-förbundens avdelningar i hela landet, samt intervjuer med förbundens avtalsansvariga. Enligt rapporten sker merparten av all utstationering till Sverige inom byggsektorn.

Av totalt 18 000 utstationerade arbetare på LO-området jobbade hela 15 000 inom byggsektorn vid undersökningstillfället, det vill säga från mitten av april till mitten av maj i år. Även inom skogsbruket är andelen utstationerade relativt högt – elva procent. Till detta ska också läggas cirka 3 700 utländska arbetare med F-skattsedel.

utstatistik

– Anledningen till den stora andelen utstationerade i vissa branscher är inte bristen på kvalificerad arbetskraft, utan en önskan att minska kostnader på ett eller annat sätt, berättar LO-juristen Claes-Mikael Jonsson, som skrivit rapporten Gäst i verkligheten – om utstationerad arbetskraft i praktiken.

Det kan handla om att undvika svensk skattelagstiftning, bolagsskatt, sociala avgifter, kostnader för tjänstepension och försäkringar, vilket gör det svårt för svenska företag att konkurrera.

– I de branscher där utländsk arbetskraft är vanligt förekommande är det uppenbart att motivet bakom utstationeringen många gånger är att pressa ner arbetskraftskostnaderna, säger han.

LO-förbundens avdelningar uppskattar att sex av tio utstationerade är i Sverige med företaget de är anställda i, två av tio är uthyrda av ett utländskt bemanningsföretag och lika många är här som egenföretagare med F-skattsedel.

LO-förbunden uppger att de har stora svårigheter att komma i kontakt med de cirka 800 utstationerade företagen i Sverige. Många förbund säger sig ha erfarenheter av fusk och olagligheter.

Över 25 procent av alla avdelningar berättar att de ofta eller alltid har svårt att få tag i en behörig representant för företagen för att förhandla om kollektivavtal eller ta upp andra fackliga frågor.

LO-förbunden har också svårt att kontrollera att avtalen efterlevs. De utstationerade arbetarna är i Sverige under begränsad tid och de är rädda för att bli av med jobbet. Det gör att få väljer att organisera sig fackligt och kräva sin rätt enligt avtal.

Flera avdelningar vittnar om förekomsten av dubbla anställningskontrakt – ett falskt för att visa upp i Sverige, och ett hemligt med sämre villkor som de utländska arbetarna har tvingats att skriva under.

LO kräver att utstationerade arbetare får lön och anställningsvillkor enligt svenska kollektivavtal.

– Den ökade internationaliseringen av den svenska arbetsmarknaden kräver nya regelverk för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden, konstaterar Claes-Mikael Jonsson.

 

Här är några av LO:s krav:

– Huvudentreprenören måste bli ansvarig för att alla aktörer i ett projekt. I dag tillåts huvudentreprenörer anlita underentreprenörer som fuskar med regler.

– Sanktionsansvaret måste utvidgas till att även omfatta de som anlitar oregistrerade utländska företag.

– Ändra Lex Laval. Utländska företag som uppger att de tillämpar likvärdiga eller bättre löne- och anställningsvillkor ska inte kunna freda sig mot stridsåtgärder utan att bekräfta dessa villkor med svensk facklig organisation.

– Inför ett krav på en rättslig företrädare för utländska tjänsteföretag.

– Inför ett krav på att företagen ska vara skyldiga att tillhandahålla bland annat lönelistor och arbetstidslistor.

– I lagen om offentlig upphandling måste det tydliggöras att villkor motsvarande kollektivavtalsvillkor kan ställas i offentlig upphandling.