Kongressbeslutet ingen seger för Obama
Sällan har ett beslut om att inte göra någonting blivit en så stor världsnyhet.
Först senaten, sedan representanthuset, sade i natt ja till demokraternas och republikanernas uppgörelse om att inte höja skatten och att skjuta alla besparingar på framtiden.
Det vill säga: Inte mycket ska förändras, åtminstone inte just nu.
Tyvärr är det faktiskt också mer eller mindre sensationellt att politikerna tar detta beslut att knappt göra någonting.
USA:s underskott är fullständigt gigantiskt, ett förhållande som gällt i åratal och som späddes på ytterligare efter att president George W Bush sänka skatterna än mer.
Trots detta framhärdar republikanerna i uppfattningen att höjd skatt för dem med höga inkomster inte leder till någon förbättring.
Tron på den fria markanden är så stark att det är gångbart att i republikanska kretsar i stället hävda att sänkt skatt ger mer pengar. Detta genom de spridningseffekter i form av ökad företagsamhet som antas inträffa om skatten sänks så att statens inkomster ökar mer än om skatten höjs.
Under årets presidentvalskampanj avslöjades det att republikanernas kandidat Mitt Romney bara betalade 14 procent i skatt under 2011. Detta trots en inkomst på 13,7 miljoner dollar.
Men att Romney och andra höginkomsttagare i det skattefrälse som nu råder i USA:s övre maktskikt ska betala lite mer i skatt har alltså mer eller mindre skrinlagts i och med nattens överenskommelse.
Det Obama fått igenom är en höjning av kapitalvinstbeskattningen från 15 till 20 procent men den pyttelilla höjning av inkomstskatten som finns med i nattens överenskommelse gäller knappt mer än en procent av landets befolkning och tas ut för inkomster som överskrider motsvarande 2,8 miljoner kronor per år.
Det paradoxala är alltså att republikanerna förlorade presidentvalet men tog en ganska stor seger i nattens omröstning om USA:s skattepolitik.
Men även när det gäller den uppskjutna diskussionen om nedskärningar är motsättningen stor mellan partierna.
Visserligen propagerade Romney i sin valrörelse för en ”minskad stat” och färre områden där staten över huvud taget lägger sig i. Samtidigt ville han dock se en kraftigt ökad satsning på den amerikanska militären.
När nedskärningarna åter ska diskuteras under de närmaste två månaderna står två områden mot varandra: nedskärningar i USA:s hälsobudget och nedskärningar i USA:s militära budget.
Demokrater och republikaner står för varsin linje och debatten kommer att bli mycket hård.
Alltmedan skattefrälset tittar på.
