Företagen bromsar, men tjänstemännen får inte mindre att göra för det. Aldrig tidigare har det obetalda övertidsarbetet varit så högt som nu. Det behöver inte betyda att vi stressar mer, tvärtom.

Över 1,7 miljoner övertidstimmar under en mätvecka i oktober. Det motsvarar 42 500 heltidsjobb. Så mycket extra jobbade 250 000 anställda, huvudsak tjänstemän, utan extra betalt. I oktober i fjol var den siffran 1,4 miljoner övertidstimmar utan ersättning. Och så långt bak det går att titta i Statistiska centralbyråns databaser finns ingen oktobersiffra som slår årets. Trenden för september är likadan.

Tjänstemannafacket Unionen känner igen sig i siffran.

– Redan 2011 var ett rekordår. Övertiden har stigit stadigt, oavsett konjunktur, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

Organisationerna blir alltmer slimmade och arbetsuppgifterna mer individualiserade.

– Det finns bara du som kan göra jobbet, säger Beskow.

– När vi pratar om obetald övertid så låter det väldigt illa, man får en känsla av att man blir utnyttjad av arbetsgivaren, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Men övertid behöver inte vara dåligt, även om den är obetald, enligt honom. Delvis eftersom oreglerad arbetstid innebär att man jobbar mycket när arbetsbelastningen är hög och mindre när den är låg.

– Och ett problem som man ofta har i tjänstemannayrken är att man inte hinner med sitt jobb.

– Människor mår inte dåligt av att jobba hårt bara man känner att man blir klar och är nöjd. Blir man inte klar så har man dåligt samvete och oroar sig för hur det ska gå dagen efter, säger Hugo Westerlund.

Den forskning som Hugo Westerlund tagit del av visar att personer som har jobb mår faktiskt sämre när ekonomin är på väg upp, än när det råder en kris. När efterfrågan ökar hinner företagen inte anställa i samma takt och nyanställda måste läras upp. Därför ökar pressen på de som redan är i företaget.

Fast riktigt så enkelt är det inte, enligt Cecilia Beskow.

– När vi frågar våra medlemmar svarar var tredje att de är negativt stressade på jobbet. Var fjärde har sömnsvårigheter.

– Vi måste hälsomässigt hålla ett öga på den här utvecklingen, säger hon.

Fakta

Arbetstiden har gått ned

Svenskarna arbetar mindre nu än för 40 år sedan. 1970 jobbade svensken i genomsnitt 1 730 timmar på ett år, 2011 jobbade vi i stället 1 644 timmar.

1981 är det år då vi jobbat minst under tiden OECD genomfört sina mätningar, då jobbade vi bara 1 508 timmar.

Arbetar man 40 timmar i veckan blir den totala arbetstiden 2 080 timmar på ett år. Semester, sjukfrånvaro och liknande räknas bort.

Källa: Ekonomifakta, OECD (TT)