I Norge gör ingen vinst på skolan
Skattepengar borde inte få gå till vinst, anser Anders Fosen, Fagforbundet, som nyligen strejkat för bättre villkor, liksom omsorgskollegorna Charleston Saniel, Berit Landa, Brit Sæther och Lena Stange bakom honom.
Hur ska vinstorgierna i välfärden stoppas? Både LO och Socialdemokraterna ska snart bestämma linje i frågan som splittrar den svenska arbetarrörelsen. De sneglar på grannländerna, inte minst Norge.
I Norge fungerar det absoluta vinstförbudet inom skolan. Reglerna som tillåter ”rimlig” vinst i barnomsorgen är svårare att tillämpa.
– När vi vann valet 2005 var den borgerliga regeringen på väg att ge tillstånd till en rad privata skolor. Vi drog tillbaka dem, säger Tor Bremer, ledamot för Arbeiderpartiet i norska stortingets utbildningsutskott.
– Vi har aldrig haft anledning att ångra det beslutet. Tvärtom. Vi får ut mer av pengarna inom den allmänna fellesskolan, och de internationella Pisa-studierna visar på en klar förbättring av norska elevers resultat.
Tor Bremer dömer ut vinstintressen inom skolan med en självklarhet som kontrasterar mot svenska socialdemokraters vånda i frågan. Internationell erfarenhet visar att en sammanhållen skola ger bäst resultat, fastslår han.
– Det finns en oro i Norge för att de borgerliga kan öppna för privatskolor om de vinner valet nästa år. Men de borgerliga ligger lågt, frågan är inte politiskt gångbar. Sverige finns ju som ett varnande exempel.
Fristående skolor är inte totalförbjudna i Norge. Men för att få skattepengar måste de ha en alternativ pedagogik eller religiös grund – och de får alltså inte drivas kommersiellt. På den punkten skärptes lagen 2006, mycket på grund av att svenska John Bauer-koncernen hade kringgått vinstförbudet.
– De tog ut pengar genom att låta skolan betala dyrt för tjänster som köptes av ett närstående bolag, säger Linn Herning, ekonomisk historiker och rådgivare inom ett nätverk som fackförbunden inom den offentliga sektorn har bildat, For velferdsstaten.
– Nu är lagen väldigt tydlig. Vi känner inte till något fall där vinstförbudet har kringgåtts efter lagändringen.
I Norge har skolan setts som särskilt viktig att skydda från kommersiella intressen, enligt Linn Herning. Bara ett par procent av skolorna i Norge har privata huvudmän, ofta små skolor i glesbygden som föräldrar vill rädda från nedläggning.
Privata förskolor får däremot gå med ”rimlig” vinst, på vissa villkor. Bland annat får personalkostnaden per plats inte vara väsentligt lägre än i kommunal barnomsorg.
Lagens syfte är att skattepengarna ska komma barnen till godo. Men jämfört med det totala vinstförbudet i skolan är modellen med vinstbegränsning svårare att tillämpa.
– Kommunerna måste kontrollera förskolornas räkenskaper i detalj, och det har visat sig mycket resurskrävande, säger Linn Herning.
Att Arbeiderpartiet behandlar förskolan annorlunda än skolan är mer ett utslag av pragmatism än ideologisk övertygelse, enligt Tor Bremer.
– Vi har byggt ut barnomsorgen med över 20 000 nya platser på väldigt kort tid. För att klara det var vi tvungna att släppa in privata aktörer.
Störst utrymme för vinstintressen finns inom äldreomsorgen. Kommunerna får anlita privata ägare utan att vinsten begränsas. 90 procent av äldreboendena är kommunala, men 15 kommuner upphandlar sin äldreomsorg genom anbudsförfarande, bland dem det borgerligt styrda Oslo. Här avslöjade norsk tv förra året att Adecco (som inte hade vunnit någon upphandling, utan köpt ett företag som vunnit) lät personalen arbeta 84 timmar i veckan, helt i strid med lagen.
Anställda i den kommersiella äldreomsorgen har lägre löner och sämre pensionsvillkor. Nyligen organiserade Fagforbundet (norska Kommunal) en strejk för lika villkor.
– Jämfört med våra kollegor i offentlig omsorg kan vi räkna med 30 000 kronor mindre i pension per år när vi blir gamla, säger Anders Fosen, ledare för Fagforbundets avdelning 227 i Asker kommun, där de anställda vid Risenga bo- och omsorgscenter deltog i strejken.
Facket har förgäves begärt att få veta hur stor vinst ägaren Norlandia care gör.
– Skattepengar till välfärden borde bara få gå till det de är avsedda för, inte till vinst, anser Anders Fosen. Hur offentliga medel används borde regleras hårdare. Jag tror att frågan kommer upp på norska LO:s kongress till våren.
Fakta
Valfrihet satt ur spel
De bolag som vinner upphandlingarna av äldreomsorg i Norge säljs i många fall snabbt vidare. Därmed blir de gamlas valfrihet illusorisk, enligt det fackliga nätverket For velferdsstaten. Nätverket har gått igenom samtliga 47 upphandlingar 1997 till 2012:
38 av upphandlingarna vanns av kommersiella företag.
33 av dem har sålt verksamheten vidare till nya ägare under kontraktstiden.