Klicka på bilden för att se den i större format.

Arbetet granskar. Går du till jobbet fast du är sjuk och borde stanna hemma? Du är inte ensam. Halva svenska folket gör det, minst två gånger om året.

Sjuknärvaron, att man jobbar fast man är sjuk, är ett gigantiskt problem i Sverige, enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen som Statistiska centralbyrån (SCB) gör för Arbetsmiljöverket vartannat år.

Över två miljoner anställda går till jobbet minst två gånger om året trots att de borde sjukskriva sig och stanna hemma i stället, visar undersökningen. Det motsvarar 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen på arbetsmarknaden.

Undersökningen visar också att sjuknärvaron har ökat med tre procentenheter sedan förra mätningen. Det innebär 140 000 fler personer med sjuknärvaro.

Men är det en klok lojalitet att gå till jobbet fast man är sjuk?

Nej.

En rad studier visar att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde ha sjukskrivit sig löper större risk för framtida sjukskrivningar, både korta och långa.

De yrkesgrupper som har hög­re sjuknärvaro har också högre sjukfrånvaro än genomsnittet på arbetsmarknaden, framgår det av arbetsmiljöundersökningen. Det gäller bland annat förskolelärare, socialsekreterare, vårdpersonal, byggjobbare, restauranganställda och lagerarbetare.

– En hög sjuknärvaro kan med stor sannolikhet sluta med en lång sjukfrånvaro som kanske hade kunnat förhindras med en kort sjukskrivning, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

Men vad är det som får oss att gå till jobbet i stället för att vila och försöka bli friska? Det finns många orsaker, säger Sjöberg.

Det kan bero på att man är pressad eller rädd för sin arbetsgivare. I så fall är det ett stort arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren måste lösa. Men det kan också hänga ihop med ett djupt engagemang i jobbet eller att man inte vill göra det krångligt för arbetskamraterna.

– Då har man också ett individuellt ansvar.

Professor Gunnar Aronsson på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet är en av de främsta forskarna på området. Han delar upp personer med hög sjuknärvaro i tre grupper:

  • de som har yrken med låg lön,
  • personer med otrygga anställningar
  • högutbildade med specialkompe­tens, som kan vara svåra att ersätta.

”Oersättligheten” kan även gälla yrken inom vård, skola och omsorg, som alltid legat högt i undersökningarna, påpekar Gunnar Aronsson. Han tror att det hänger ihop med någon sorts moralisk förpliktelse. Man har svårt att lämna barn eller sjuka i sticket.
– Särskilt om det är en avmagrad organisation där man inte sätter in några vikarier. Då blir det kompisarna som får gå in.

Men det som avgör valet mellan att stanna hemma eller gå till jobbet är ofta hög tidspress och små ekonomiska marginaler.

– Många har helt enkelt inte råd med karensdagen. Man glömmer dock bort att dagens sjuknärvaro kan vara morgondagens sjukfrånvaro.

En grupp forskare vid Karolinska institutet i Stockholm följde cirka 10 000 offentlig- och privatanställdas sjuknärvaro under tre års tid och kom fram till samma slutsats: Karensdagen, som infördes för att motverka sjukfrånvaron, kan ha precis motsatt effekt på längre sikt.

En annan grupp med hög sjukfrånvaro är personer med korta, tidsbegränsade jobb. I Finland följde forskarna en sådan grupp över lång tid. Det visade sig att de in i det längsta undvek att sjukskriva sig för att eventuellt kunna få fast jobb.

– De fick inte fast jobb, men i stället ökade deras sjukfrånvaro, märkligt nog.

Orsaken till både sjuknärvaro och sjukfrånvaro är ohälsa, förklarar Gunnar Aronsson. Men ibland kan sjuknärvaro vara ett bättre mått på ohälsa än sjukfrånvaro.

Bland grupper med låg inkomst är sambandet mellan sjuknärvaro och ohälsa mycket starkare än det mellan sjukfrånvaro och ohälsa, visar en färsk kanadensisk studie.

Också Gunnar Aronsson konstaterar att sjukfrånvaron är ett dåligt mått på hur de här personerna mår. Det finns motsvarande studier även i Sverige och Danmark, som visar att sjuknärvaron är ett mycket bättre mått, berättar han.

– Tittar man på den här gruppen kan man se att hälsan försämras markant genom åren jämfört med grupper med låg sjuknär­varo.

Däremot finns inga studier som visar på ett direkt samband mellan sjuknärvaro och arbetslöshet. Det finns inte heller några tillförlitliga jämförelser länder emellan.

– Det blir väldigt svårt att jämföra siffrorna, eftersom man använder olika sätt att mäta sjuknärvaron på.

Men Gunnar Aronson gissar att Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse, vilket beror på att vi har ett jämförelsevis ganska hyfsat ersättningssystem.

– I vissa länder får man sparken när man blir sjuk. I sådana länder kan det råda permanent sjuknärvaro.