Arbetsgivarna stöttar varandra inför strejken i handeln. Svenskt Näringsliv kommer att täcka alla ekonomiska förluster som konfliktdrabbade företag gör.

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren beskrev läget i dag på en presskonferens om avtalsläget. Veckan före påsk beslutade Svenskt Näringsliv att använda sin konfliktfond på detta vis.

Och det innebär att alla företag som direkt drabbas av Handels konflikt och av sympatiåtgärderna får full ersättning. Företag som indirekt påverkas har också möjlighet att få ersättning enligt Christer Ågren.

– Det här är en strategiskt viktig fråga och den ska inte avgöras av hur mycket konflikten kostar, förklarade han.

På presskonferens deltog även Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, Christian W Jansson, ordförande i Svensk Handel, och Magnus Hall, ordförande i Skogsindustrierna. Syftet var att prata om det allvarliga läget i avtalsrörelsen.

Handels har varslat om strejk till på fredag för nästan 6 000 medlemmar på 65 arbetsplatser. Fackets krav är desamma som LO-samordningens och det betyder 3,5 procent eller minst 860 kronor i månaden plus en jämställdhetspott på ytterligare 100 kronor för alls butiksanställda. Arbetsgivarna i Svensk Handel erbjuder 2,6 procent, som motsvarar den nivå industrins parter slöt avtal på i december.

I går varslade Byggnads, Målarna, Pappers och Fastighets om sympatiåtgärder till nästa fredag. Och deras varsel är kopplade till byggande, pappersleveranser och städning inom handeln.

– Handelns ekonomiska verklighet är tuff. Det finns inga marginaler att ta av. Industrins avtal ligger egentligen för högt för oss, sa Christian W Jansson, ordförande i Svensk Handel.

Han sa också att det är en nidbild att lönerna i handeln är låga. De ligger bara något efter lönerna i industrin, och jämfört med handeln i övriga länder i Europa ligger lönerna i Sverige högst. Dessutom anser han att det inte finns något jämställdhetsproblem i handeln. Det finns inga löneskillnader mellan män och kvinnor.

– Varje konfliktdag är en förlorad dag som inte går att ta igen. I detaljhandeln kostar en konflikt 1,5 till 2 miljarder kronor per dag.

Magnus Hall från Skogsindustrierna förklarade att hans organisation till 100 procent står bakom Svensk Handel.

– Sympativarslen känns helt fel. Det är helt unikt. Vi har träffat avtal – och nu ska vi ändå drabbas av en konflikt.

Svenskt Näringslivs Urban Bäckström deklarerade att företagen står eniga bakom Svensk Handel.

– LO leker med elden och är på väg att köra sönder en vinnande lönebildningsmodell, sa han.

Hans beskrivning var att tiden sedan 1997 har inneburit stora reallöneökningar, medan det under perioden 1970 till 1997 inte alls fanns någon reallöneökning.

Svenskt Näringslivs vd pekade också på att facken inte är eniga. Bara en tredjedel av facken står bakom LO-samordningen krav. Tjänstemännen och LO:s industrifack backar inte upp dem.

Även Svenskt Näringslivs Christer Ågren uppehöll sig vid att LO-samordningens krav inte har särskilt stort stöd bland fackföreningarna i landet.

– LO:s motiv bygger på att Sverige är ett land med stora löneskillnader men det stämmer inte. Bland OECD-länderna har vi de minsta löneskillnaderna. De är dock något ökande.

Christer Ågren sa också att det inom handeln och att få är sysselsatta på hotell och i restauranger i förhållande till befolkningen. Och det beror på att lönerna är höga jämfört med i andra länder, vilket skapar arbetslöshet och bidrar till att ungdomsarbetslösheten är mycket hög i Sverige.

Tidigare har jämställdhetspotten förverkligats i två avtalsrörelser och frågan är varför det inte är möjligt nu. På det svarar Christer Ågren att jämställdhetspotten fick stort genomslag 2007, men att den senare begränsades och i stor utsträckning motsvarades av avräkning på andra områden.

Den har genomförts genom att Handelns anställda fått samma krontalspåslag som de anställda i industrin. Skulle det vara möjligt nu?

– LO säger tydligt att det handlar om att utjämna lönerna. Med många krontalspåslag minskar skillnaderna i det som redan är de mest sammanpressade lönerna. Hur ska man då kunna motivera ökad ansvar för anställda?

– Det här blir extra anmärkningsvärt eftersom det är ett oenigt LO som är på väg in i en konflikt.

På frågan om industrins lokala löneglidning kan motivera högre löneökningar i handeln som helt saknar löneglidning svarade Christer Ågren att arbetsgivarna inte delar den uppfattningen.

Urban Bäckström kommenterade kravet på en jämställdhetspott och sa att det egentligen är en låglönesatsning. Om den får genomslag tappar Sverige konkurrenskraft. Effekten blir också att industrins anställda kommer ställa krav på kompensation och då är reallöneökningarna i fara, enligt Svenskt Näringslivs vd.

På frågan om arbetsgivarna har någon egen modell för att få jämställda löner svarade Christer Ågren:

– Arbetsmarknaden är väldigt könsuppdelad. Bästa sättet att nå mer jämställda löner är att få en mer jämn könsfördelning i de olika branscherna.