Klicka på diagrammet för att se det i större format.

 

Endast var femte förvärvsarbetande är beredd att skola om sig för att orka jobba längre. Bland dem med lägst utbildning gäller det bara var femtonde, visar en undersökning Arbetet låtit genomföra.

Fler ska jobba längre. Kanske ända fram till 75-årsdagen, har statsminister Fredrik Reinfeldt sagt. För att det ska bli möjligt måste människor vara beredda att skola om sig mitt i livet så att de kan lämna sina tunga jobb när de blir äldre.

Men de arbetande gör tummen ner till förslaget. Viljan till omskolning är låg, visar en undersökning som Arbetet låtit Sifo genomföra. Bara 21 procent av alla förvärvsarbetande mellan 40 och 60 år kan tänka sig att byta yrke för att orka jobba längre, och viljan mattas av betydligt när man passerat 50.

– Intresset är inte stort, men när frågan ställs på sin spets och någon behöver omskolning för att inte fastna i sjukskrivning eller arbetslöshet är det troligen betydligt fler som är benägna, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Hon tror att fler skulle överväga omskolning om förutsättningarna var bättre.

– I dag finns det väldigt lite stimulans till att vidareutbilda sig. Man får ju inte ens studiemedel efter en viss ålder. Det krävs både nya pedagogiska metoder som kan få studieovana intresserade och system med rimliga ersättningar om fler ska ta steget.

Även TCO:s ordförande Eva Nordmark säger att ekonomin sätter käppar i hjulet för många. Hon hän­visar till uppgifter som TCO tidigare tagit fram och som visar att ungefär hälften av medlemmarna inte skulle klara sig ekonomiskt om de studerade ett år.

– Min bild är att många vill byta yrke och omskola sig, men känner att de inte kan det, säger hon.

LO och TCO driver också frågan om att studier ska vara en naturlig del i arbetslivet, så att alla kan bygga på sin kompetens regelbundet. Det behövs också fler utbildningsplatser och större satsningar om fler ska kunna byta yrke.

– En väg är en kompetensförsäkring som ger alla som jobbat ett visst antal år rätt att utbilda sig och få en ersättning som kanske motsvarar a-kassan, säger Wanja Lundby-Wedin.

Minst sugna på omskolning är lågutbildade. Bara 7 procent av dem som saknar gymnasieutbildning kan tänka sig ett nytt yrke för att orka, medan beredskapen är tre gånger så stor bland dem med gymnasie- eller högskoleexamen.

– Det visar att vi har rätt när vi är motståndare till individuellt kompetenssparande. De som är i allra störst behov av utbildning skulle inte spara frivilligt, säger Wanja Lundby-Wedin.

Men det är just de lågutbildade i arbetaryrken som behöver omskolning mest om de ska hålla länge. Arbetets undersökning visar att bara 14 procent av LO-medlemmarna tror sig orka jobba längre än till 65 i sitt nuvarande yrke, medan betydligt fler tjänstemän och akademiker räknar med detta. Mest optimistiska inför framtiden är egenföretagarna. I den gruppen tror varannan att den kan fortsätta att jobba även när de blir äldre.

Uppgifterna förvånar varken LO, TCO eller Svenskt Näringsliv. Många yrken, främst inom LO, är påfrestande både psykiskt och fysiskt. För att fler ska orka arbetslivet ut krävs ett hårt arbete med att förbättra villkoren både när det gäller arbetsmiljö och kompetensutveckling, anser facket.

Även Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, håller med om att vissa yrken måste utvecklas, men säger samtidigt att vissa jobb helt enkelt är för tunga för att man ska ha dem hela livet. Han tror inte heller att det behövs så stora insatser för att de flesta arbeten ska bli mer hållbara.

– Vi har redan den utvecklingen. Alla siffror pekar i rätt riktning. Vi får bättre jobb, färre sjukskrivningar och färre olyckor på arbetsplatserna, och det är rimligt att tro att den utvecklingen fortsätter.

Ett annat hinder för folk som vill omskola sig mitt i livet är rädslan för att inte få jobb i det nya yrket. Särskilt för äldre är arbetsmarknaden tuff, men även där ser Christer Ågren en ljusning.

– Det är en vändning på gång. Det har inte blivit svårare för dem som fyllt 50 att få jobb den senaste tiden utan snarare tvärt om.

Fakta

Hinder för äldre ­analyseras

• I februari i år sa statsminister Fredrik Reinfeldt i en intervju i Dagens Nyheter att fler måste vara beredda att omskola sig mitt i livet och jobba fram till 75-årsåldern om vi ska kunna behålla den ekonomiska standard vi har i dag.

• Men redan i april förra året tillsatte regeringen en pensions­åldersutredning. Den ska se över dagens åldersgränser i pensionssystemet och föreslå eventuella förändringar av dessa. Utredningen ska också analysera vilka hinder och möjligheter som finns för äldre på arbetsmarknaden och föreslå åtgärder som kan förbätt­ra förutsättningarna för äldre att stanna kvar i arbetslivet.

• Ett första delbetänkande ska vara klart i mitten av april i år och hela utredningen ska redovisas i april nästa år.