Frågan är om LO-samordningen nu kommer att sluta leden kring ett krontalspåslag på 774 kronor och göra det till sitt reservationsbud som förbunden tillsammans tar strid för.

Både Byggnads och Seko har den här veckan skrivit avtal som innefattar krontalpåslag på 774 kronor. Både Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Sekos förhandlare Björn-Inge Björnberg tycker att ett krontalspåslag på just 774 kronor per månad och anställd skulle vara en bra gemensamt krav för de fortsatta förhandlingarna för förbunden inom LO-samordningen.

Kommunal gläds över det nya byggavtalet och pekar på att de kvinnodominerande yrken på byggavtalets område med en löneökning på 774 kronor i praktiken får en höjning med 4 procent. I ett pressmeddelande säger Kommunals ordförande Anneli Nordström att det är ett genombrott för krontalspåslag.

Det handlar om Byggnads städare och det är en lite grupp på några hundra, som bland annat Kommunal vill ge stor principiell betydelse. Mats Åkerlind, förhandlingschef hos arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier, gör inte alls samma tolkning. Han säger dels att det är en liten grupp, dels att det inte är något nytt – byggstädarna har vid flera avtalsuppgörelser fått samma krontalspåslag som de högre betalda yrkesarbetarna.

Vid de avtalsrörelser då jämställdhetspotten fått genomslag har det just skett med hjälp av ett krontalspåslag. Det är arbetsgivarna i Svensk Handel som accepterat att de butiksanställda fått samma krontalspåslag som arbetare i industrin, vilket i praktiken betytt en större procentuell ökning, som i sin tur i blivit ett slags märke för andra kvinnodominerade avtalsområden.

LO-samordningens jämställdhetspott är formulerad som 100 kronor extra per månad och anställd till avtalsområden med en genomsnittslön lägre än 22 400 kronor. 774 kronor motsvarar 3,5 procents ökning för en lön på 22 400 kronor. Industrins avtal innebär löneökningar på 2,6 procent, som motsvarar en ökning med 582 kronor på en lön på 22 400 kronor. Ett krontalspåslag på 774 kronor skulle alltså gott och väl uppfylla LO-samordningens krav på ett extra lönepåslag till de anställda på lågavlönade avtalsområden.

Men för att 774 kronor ska bli LO-samordningens reservationsbud måste LO fatta beslut om detta. Att besluta om ett reservationsbud innebär att facken i samordningen säger sig vara beredda att backa upp varandra och ge varandra stöd för att få igenom innehållet i ett sådant bud.

Förbundens avtalssekreterare kommer i morgon torsdag att diskutera frågan. På måndag kan LO-styrelsen fatta beslut om ett reservationsbud, men styrelsen kan också låta bli att anta ett reservationsbud.

När Pappers skrivit under sitt avtal, som också bygger på ett krontalspåslag, ville LO-styrelsen inte se detta som något de andra skulle enas bakom. Och argumentet var att Pappers avtal inte innehöll någon jämställdhetspott.

Det som talar för att LO-styrelsen bestämmer sig för att ett reservationsbud på 774 kronor är att summan bygger på ett ingånget avtal och att det skulle bli en uppbackning av Handels i deras förhandlingar med Svensk Handel. Utgången i förhandlingarna om de butiksanställdas löner har stor betydelse, eftersom förhandlingarna är de första som rör ett lågavlönat avtalsområde och som får stor betydelse för Kommunal, Fastighets och Hotell- och Restaurangfacket.

Om LO-styrelsen bestämmer sig för att inte ta 774 kronor som ett reservationsbud blir det lite tyngre för Handels. Och då får Handels mer på egen hand försöka skapa ett avtal som kan stå modell för de andra lågavlönade avtalsområdena.