Klockan är tolv och Crossroads stänger. Nicusor Priuteomu har sina tillhörig­heter till hands i en H&M-kasse och en sopsäck. Han har ätit lunch. Nu ska han ut och tigga på gatan för att försöka få ihop till middag.Foto: FRedrik Sandberg

Foto: Fredrik Sandberg

 

Foto: Fredrik Sandberg

Spanska medborgaren Héctor Torres, 45, fick jobb efter tio dagar i Sverige och papper på att han var anställd – men lönen kom bara sporadiskt. Rumänen Nicusor Priuteomu, 32, har gett upp hoppet om jobb efter en månad i Sverige. Nu tigger han på gatan.

Eurokrisen har gjort dem arbetslösa. Héctor Torres jobbade som byggnadssnickare i 16 år i Spanien. Nicusor Priuteomu arbetade i det grekiska jordbruket i två år.

– Jag kan ingen svenska och ingen engelska. Då finns det ingen chans att få jobb, säger Nicusor Priuteomu.
Trots krisen tänker han söka jobb i Sydeuropa på nytt. Hans mål är att ta sig till Italien.

Héctor Torres tänker stanna i Sverige.

– Jag är optimist. Jag tror att det ordnar sig.

Han blev inte bara av med jobbet i Spanien. Han blev av med familjen också.

– När man inte har jobb och pengar kommer problemen i familjen. Vår relation sprack som en följd av ekonomiska problem.

Han har en treårig son i Madrid. Hans andra son från en tidigare relation är 22 år och pluggar i Sverige sedan ett par år.

Héctor Torres hade ett socialt skydds­nät och kontakter redan när han kom till Sverige i maj 2011. Han fick jobbet på byggfirman genom sina kontakter. Lönen var 18 500 kronor. De flesta arbetskamraterna var papperslösa, det vill säga rädda människor som inte ställer krav. Ägaren kommer från Sydamerika och tar helst in spansktalande som vistas illegalt i Sverige.

– De är rättslösa och hade det mycket värre än jag. De blev lurade på pengar. Jag tror att de flesta av dem har gett upp och åkt hem igen, berättar han.

Héctor Torres slutade efter ett halvår. Han tröttnade på det ständiga strulet med lönen. Byggfirman är fortfarande skyldig honom pengar.
Han kommer från Colombia, har numera spanskt medborgarskap och är därmed EU-medborgare. Han har fått svenskt personnummer och behöver inte frukta att bli utvisad. Han är inte med i facket, men han har berättat för både Byggnads och Skatteverket om sina erfarenheter av byggfirman.

Nu söker han jobb på Arbetsförmedlingen och väntar på att få börja en kurs i svenska för invandrare.

Den första tiden i Sverige delade han en trea i Märsta norr om Stockholm med två andra. Han betalade 2 500 kronor i månaden. Nu har han flyttat till en bekant. Han har inget jobb så han kan inte bidra till hyran.

Rumänen Nicusor Priuteomu får bo i landsmannen Marian Corneas husvagn. De träffades i Sverige. De vill inte tala om var husvagnen står. En ”svensk medborgare”, det är så de uttrycker det, har hjälpt dem att dra in el.

Marian Cornea hade jobbat i Itali­en i tolv år när han kom till Sverige i november. Han hade olika jobb och tjänade runt 700 kronor om dagen. ”Ett bra liv.”

Nu tänker han åka tillbaka och Nicusor Priuteomu vill följa med.

– Jag kan språket. Om du bara kan italienska går det alltid att få jobb.

Det är fri rörlighet inom EU – men utan skyddsnät. EU-medborgare kan få viss sjukvård, men den sociala tryggheten i övrigt är förbehållen det egna landets medborgare.

Följden är att Stockholm har fått en ny grupp hemlösa, EU-medborgare som söker jobb och upptäcker att både arbets- och bostadsmarknaden är tuffare än de hade tänkt sig.

Sedan knappt ett år tillbaka driver Stadsmissionen och andra frivilligorganisationer en träffpunkt på dagtid för dem. EU:s sociala fond betalar tillsammans med Arbetsförmedlingen och Stockholms stad.

– De flesta kommer från ordnade förhållanden. De hade jobb och bostad innan de blev arbetslösa. De har aldrig varit hemlösa tidigare men här hamnar många i hemlöshet, arbetslöshet och fattigdom, berättar föreståndaren Artu Moksunen.

Träffpunkten heter Crossroads. Den är öppen för EU-medborgare och männi­skor som har uppehållstillstånd i något EU-land.

Crossroads erbjuder frukost, lunch, duschar, tvättmaskiner, datorer, vissa kurser och rådgivning om arbetsmarknaden. En gång i veckan kommer en frisör.

– Du kan söka jobb även om du är trött och hungrig, men den som är ovårdad och luktar illa är chanslös, säger Artu Moksunen.

Många sover på nattbussar, dygnet runt-öppna McDonalds, Arlanda eller utomhus under broar och i tunnlar. Andra delar på lägenheter eller hyr en madrass för en femtilapp om natten.

Många stannar kvar ändå. Förklaringen är att miljontals människor går arbetslösa i Europa. Arto Moksunen drar ett svar som han hört många gånger:

– Varför ska vi åka hem? Vi har en dålig chans att få jobb i Sverige, men hemma har vi ingen chans alls.

Fakta

Crossroads tar emot de arbetssökande som faller genom skyddsnätet

• Crossroads är ett tvåårigt projekt som avslutas den 28 februari nästa år. Hela kostnaden är 17,5 miljoner kronor. EU:s sociala fond betalar 10,5 miljoner.

• Crossroads tar emot 80 till 90 personer per dag. Huvuddelen har haft arbetaryrken i hemlandet. 15 procent har gått ut från gymnasiet. Ytterligare 15 procent har gått från högskolan.

• EU-medborgare har rätt att söka jobb i samtliga 27 EU-länder. Den som får jobb i ett EU-land ska omfattas av samma skyddsnät som landets invånare i övrigt. Men den som söker jobb hamnar i regel utanför. ”Akut och nödvändig sjukvård” är ett undantag och finns för den som har EU:s sjukförsäkringskort.

• Europafacket driver frågan om bättre sociala villkor för dem söker jobb i andra länder. Utvecklingen går snarast åt motsatt håll – mer av nedskärningar av välfärden i eurokrisens spår.