Många straffas för arbetsmiljöbrott

Aldrig tidigare har så många blivit straffade för arbetsmiljöbrott eller brott mot arbetsmiljölagen som under förra året. Då avgjordes 147 arbetsmiljömål jämfört med 60 mål år 2007.

Antalet domar och strafförelägganden i arbetsmiljömål har mer än fördubblats på fyra år. Det visar Arbetsmiljöverkets sammanställning över avgjorda mål under det senaste decenniet.

Den kraftiga ökningen beror dels på den nya åklagarkammaren, riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema) som startade sin verksamhet i början av 2009, dels på nya regler som gör det lättare att döma ut företagsbot.

– Tidigare utreddes brotten av vilken åklagare som helst och kunde sluta hur som helst. Det var väldigt ineffektivt, säger Pia Lindqvist, jurist på Arbetsmiljöverket.

Företagsboten är i dag den vanligaste påföljden i arbetsmiljömål. Sedan kraven för att kunna döma ut till företagsbot sänktes 2006 har antalet företagsbot ökat mycket kraftigt, från enbart två fall år 2007 till 123 fall förra året.

För brott som endast kan leda till dagsböter får åklagaren numera normalt inte väcka åtal, utan i stället föra talan om företagsbot. Företaget eller organisationen kan acceptera påföljden eller kräva att saken prövas i rättegång.

Lotten Loberg är åklagare på Rema i Malmö. Hon hade hand om arbetsmiljömål även innan den särskilda åklagarkammaren tog över.

– Det betyder väldigt mycket att vi nu är en enhet med ett 20-tal åklagare i landet och har en gemensam chef som driver och lyfter upp våra frågor, berättar hon. Men tyvärr är våra mål inte prioriterade hos polisen ännu. På vissa ställen fungerar det bra, på andra mindre bra.

Lotten Loberg förklarar varför de nya reglerna för företagsbot lett till betydligt fler avgjorda mål:

– Visserligen måste vi fortfarande utreda att ett brott har skett, men vi behöver inte uttryckligen peka ut vem som har begått brottet. Om det till exempel saknas ett skydd på en maskin behöver vi inte alla gånger utreda vem som tog bort skyddet.