Försäkringskassans beslut om livränta bygger på vilken forskning det finns om sambandet mellan arbetet och skadan. Och sådan forskning handlar i regel om manliga arbeten.
Det är en grundorsak till att män har lättare att få arbetsskadelivränta än kvinnor, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Att mäns och kvinnors arbetsskador bedöms olika är ett gammalt mönster. När lagen om arbetsskadeförsäkringen ändrades 2002 var en uttalad avsikt att komma åt den obalansen. Dels sänktes kraven på bevis för ett samband mellan arbetet och sjukdomen. Dels betonades att var och en ska bedömas utifrån sina fysiska och psykiska förutsättningar. Det betyder att ett arbete med många tunga lyft ska ses som en mer trolig orsak till skador om den som utför det är fysiskt svag än om han eller hon är stor och stark.

Men inte nog med det. För att alla ska behandlas lika har bedömningen av arbetsskadeansökningar samlats till fem nationella försäkringscenter, och Försäkringskassan har anställt en nationell försäkringsmedicinsk koordinator. Metoder har utvecklats för att göra bedömningarna enhetliga.

Lika fullt kvarstår alltså en tydlig könsskillnad, enligt undersökningen. I de ärenden där Försäkringskassan prövade om en sjukdom orsakats genom skadlig inverkan i arbetet 2009–2010 bifölls 24 procent av kvinnornas ansökningar, mot 39 procent av männens. (Undersökningen handlar bara om arbetssjukdomar, inte om arbetsolyckor.)

Den viktigaste förklaringen till det stora gapet är att män och kvinnor arbetar i olika yrken. När forskarna tar hänsyn till yrke, födelseår, sjukdomsdiagnos, utbildning och ytterligare några faktorer är männens chans att beviljas livränta ”bara” fem procentenheter högre än kvinnornas.

Beviljandegraden är alltså högre i mansdominerade yrken, för både män och kvinnor.

– Kvinnor som arbetar i industrin beviljas livränta i högre grad än kvinnor som arbetar inom vård och omsorg, exemplifierar Malin Josephson, projektledare för granskningen.

Det här beror främst på att det finns mer forskning om samband mellan arbetet och olika skador i de mansdominerade yrkena.

Och vilken forskning som finns avgör i praktiken hur Försäkringskassan beslutar.

Så var det inte tänkt: Försäkringskassan ska göra en samlad bedömning, inte bara se till det vetenskapliga stödet för att skadan beror på arbetet. Men den tanken har inte fått ordentligt genomslag, enligt rapporten.

Forskarna finner också att underlaget är sämre när Försäkringskassan säger nej till en ansökan om arbetsskadelivränta än när den säger ja. Vid ett nej nöjer sig Försäkringskassan ofta med yrkestitel och sjukdomsdiagnos som underlag för beslutet.

Kan det vara så att mansdominerade yrken faktiskt är skadligare?

– Absolut, svarar Malin Josephson. Om mycket forskning görs om samband mellan kvinnodominerade yrken och sjukdom, så skulle en könsskillnad ändå kunna kvarstå. Men det är inget vi vet.