10 000 nya jobb – eller inga alls? Sänkt restaurangmoms nästa år kostar runt fem miljarder, men vad man får för pengarna är oklart.

– Oerhört glädjande! Ett enormt viktigt första steg. Det betyder väldigt mycket vad det största regeringspartiet tycker, säger Eva Östling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR, efter att statsminister Fredrik Reinfeldt i helgen sagt att sänkt restaurangmoms är prioriterad inför höstbudgeten.

SHR kan glädjas av flera skäl. Organisationen har bearbetat politikerna och den allmänna opinionen i över tio år för att få sänkt restaurangmoms, och hävdar att sänkt moms från 25 till 12 procent ger 10 000 nya jobb.

2010 kom genombrottet, då både Alliansen och de rödgröna gick till val med löften om att sänka momsen. Reklambranschens tidning Resumé utsåg i juli i år SHR till ”årets lobbyist” för det framgångsrika arbetet.

Så sent som i förra veckan hävdade SHR, med stöd av en egen undersökning, att restaurangbranschen är en motor för sysselsättningen, särskilt bland ungdomar, och att det vore ett misstag att skjuta på momssänkningen. Och i helgen argumenterade Fredrik Reinfeldt på samma sätt, med formuleringar nästan ordagrant lånade från SHR:s rapport.

Men Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia är inte det minsta upprymd över Reinfeldts besked.

– Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga har inte fått genomslag på sysselsättningen, säger Ella Niia. Och det finns inget stöd för att sänkt restaurangmoms skulle få det. Den utredning vi själva har gjort tillsammans med Handels pekar inte på att reformen ger några nya jobb alls.

Men den statliga utredning som har analyserat effekterna säger att det kan bli upp till 6 000 helårsarbeten. Varför är ni så pessimistiska?

– Utredningen säger så, men pekar samtidigt på att osäkerheten är stor, svarar Ella Niia. SHR tror på 10 000 nya jobb, Handelns utredningsinstitut liknande bedömningar… medan den statliga utredningen talar om knappt 6 000 jobb och andra bedömare tror på 3 500 jobb. Redan de stora skillnaderna visar att det inte går att säga någonting säkert.

Att analyserna ger så skilda resultat beror på att de bedömer två faktorer olika.

Den ena faktorn är i vilken mån sänkta priser får konsumenterna att köpa fler restaurangtjänster (den så kallade priselasticiteten). Den statliga utredningen från i våras gör en kvalificerad gissning. SHR:s expert i utredningen, Björn Arnek, reserverar sig och gör ett helt annat, mer optimistisk antagande. Båda sidor kan hänvisa till tidigare studier som stöd.

Den andra faktorn är i vilken mån ökad sysselsättning på restaurangerna tränger undan jobb i andra branscher. Också här gör bedömarna väldigt olika antaganden, och det är inte möjligt att avgöra på förhand vem som får rätt.

Eva Östling Ollén medger att osäkerheten är stor. Medan arbetsgivarna är optimister har facket valt en mer pessimistisk hållning.

Ella Niia har själv, utan anspråk på vetenskaplighet, gått runt till restaurangföretagare och frågat vad en momssänkning skulle betyda för dem.

– Ingen sa att de skulle sänka sina priser. På frågan om de skulle anställa fler blev svaret ”kanske senare”.

I sitt remissvar på den statliga utredningen har HRF ändå ställt sig positivt till att momsen sänks.

– Många företag i branschen, särskilt de små, har dålig likviditet, säger Ella Niia. Sänkt moms kan ge starkare företag och färre konkurser.