Byggnadsarbetare, ingenjörer, läkare och sjuksköterskor kan se fram mot en mycket god arbetsmarknad, bedömer Arbetsförmedlingen.

Jobben blir i och för sig fler i de flesta branscher och över nästan hela landet, en utveckling som Arbetsförmedlingen beskrev i sin prognos i början av juni. Den goda konjunkturen gör att 107 000 fler kommer att arbeta i Sverige 2011 än 2010. Nästa år fortsätter ökningen med ytterligare 61 000 jobb.

Men arbetsmarknaden växer ojämnt. Den prognos som Arbetsförmedlingen presenterar i dag, onsdag, beskriver hur de nya jobben fördelas på olika yrken. (Prognos betyder i det här sammanhanget inte exakta siffror, utan en sammanfattning av förmedlingarnas bedömningar utifrån 12 500 intervjuer med privata arbetsgivare plus ett antal kommuner, landsting och statliga arbetsgivare.)

Den mest dramatiska ökningen står chefsjobben för – ”ledningsarbete”, som Arbetsförmedlingen kallar det. Vad det beror på kan Arbetsförmedlingen inte förklara.

Därnäst är personer som kan IT-teknik mycket eftertraktade. Datayrkena – de kan kallas systemingenjör, systemarkitekt eller liknande – har snabbt blivit verkliga bristyrken.

– Därför sker också den största arbetskraftsinvandringen här, säger Tord Strannefors, prognoschef vid Arbetsförmedlingen. Under första kvartalet 2011 kom omkring 1 000 personer inom datayrkena till Sverige.

Som vanligt har även läkare, tandläkare och sjuksköterskor (särskilt de som har vidareutbildat sig) mycket god arbetsmarknad, en situation som kommer att bestå långt efter våren 2012, som är den aktuella prognosens horisont.

Men inte bara arbeten som kräver högskoleutbildning har goda utsikter. En rad LO-jobb finns bland bristyrkena. I topp hamnar byggnadsplåtslagare.

– Trots att utländska entreprenörer anlitas, och trots att många unga går byggprogrammet på gymnasiet, kommer byggföretagen att få rekryteringsproblem, säger Tord Strannefors. Bufferten av arbetslösa byggnadsarbetare kommer att krympa.

Trots talet om att tillverkningsindustrin kommer att sysselsätta allt färre i framtiden ser utsikterna ganska goda ut för den som vill arbeta där. Det beror på att så få utbildar sig för sådant arbete. CNC-operatörer och svetsare med licens är bristyrken.

– Och så är det ett väldigt drag i gruvnäringen, tillägger Tord Strannefors. Gruvföretagen i Norrbotten och Västerbotten expanderar – men de hämmas av bostadsbrist!

Andra ”LO-jobb” med goda utsikter är lastbilschaufför, lastbilsmekaniker och kock – förutsatt att du är kunnig.

– Generellt har arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen lätt att hitta personal, säger Tord Strannefors. Branschen lockar ungdomar, många vill jobba på restaurang trots att de inte har utbildning för det.
Samtidigt som arbetsmarknaden i stort växer finns några delarbetsmarknader som krymper, framför allt kontorsarbete och administration. Receptionister, telefonister, resesäljare och sekreterare är exempel på yrkestitlar som allt färre kommer att använda sig av.

Den stora utmaningen för arbetsmarknadspolitiken är nu, som Tord Strannefors ser det, är att arbetsgivarna börjar få svårt att hitta personal trots en arbetslöshet på 7,9 procent. 25 procent av de privata arbetsgivarna uppger att de haft rekryteringsproblem det senaste halvåret, och Arbetsförmedlingen tror att de blir tvungna att sänka sina krav. I en del yrken kan arbetskraft från andra länder vara en lösning.

– Mer generellt handlar det om att utbilda. Och att ändra attityder hos arbetsgivarna. Bland svenska akademiker är arbetslösheten drygt två procent, bland utlandsfödda akademiker är den nästan sex gånger högre.

Tord Strannefors anser att Arbetsförmedlingen har tillräckligt mycket pengar för arbetsmarknadsutbildning. Men för dem som är svagast på arbetsmarknaden är det ofta längre, mer grundläggande utbildning som fattas.

– Vi vill ha möjligheten att anvisa arbetssökande till komvux. Även om det skapar konflikter och upplevs som orättvist att vissa får utbilda sig gratis där andra har behövt ta studielån.