Nyutvecklad

— Containertrucken är vårt flaggskepp. Datakunskaper behövs för att jag ska kunna söka fel och byta delar i den, säger Stefan Bergström på Cargotec.

Med EU-pengar och tålamod har IF Metall höjt kompetensen i mellersta Norrlands verkstadsindustri. En satsning som fått massor av beröm – men få efterföljare.

Mitt emellan Östersund och Örnsköldsvik ligger Ragunda, en kommun med böljande skogar, skoterintresserade män och ett inte obetydligt inslag av thailändska kvinnor.

Bland skogarna ligger Älggårdsberget, en gammal skogshögskola som blivit konferensanläggning, men fortfarande omges av planterade kopparhäggar, lärkträd och andra udda trädslag.

I skolans aula sitter denna förmiddag femtio män och kvinnor från tjugo verkstadsföretag för att lära sig mer om jämställdhet. De är svetsare och CNC-operatörer, servicetekniker och montörer, och vem som är chef respektive ordförande i verkstadsklubben är inte lätt att se, eftersom cheferna har börjat på verkstadsgolvet och gärna bär samma tröjor med företagstryck som sina anställda.

Diskussionen får en rivstart av Kennet Bergqvist från Indexator, ett snabbväxande företag i Vindeln i Västerbotten, som konsekvent rekryterar kvinnor till verkstaden och kan visa att det är lönsamt. Medan fåglarna sjunger in våren i de exotiska träden utanför bevisar konferensdeltagarna att norrlänningar är allt annat än tystlåtna.

Men mest intressant med denna konferens är inte det som blir sagt. Utan att den alls äger rum, och inte som en isolerad händelse, utan som ett led i en bred och uthållig satsning på lärande.

IF Metalls egen studie visar att den genomsnittlige metallarbetaren får sammanlagt 90 minuters kompetensutveckling under en treårsperiod. IF Metall Höga kusten och IF Metall Mellersta Norrland har lyckats mångdubbla den siffran. Många hundra arbetare har plötsligt fått läsa engelska, data, hydraulik och ritningsläsning på arbetstid.

Företagens behov har fått styra. Därför har också tjänstemännen och cheferna fått del av utbildningarna. Billy Moström, projektkoordinator vid IF Metall Höga kusten, ser det som den självklaraste sak i världen.

– Starkare företag betyder säkrare jobb för våra medlemmar.

Tre år tidigare, krisåret 2008, ser ombudsmannen Conny Hansson i Östersund hur varslen duggar tätt bland medlemmarna. Finanskrisen har fått företagen att tvärnita.

Conny Hansson tycker att all logik talar för att stilleståndet i industrin ska användas för utbildning. Det är viktigt särskilt för arbetarna, som har kortast utbildning och är mest sårbara.

Men från regeringen kommer inga sådana initiativ. Tvärtom skärs möjligheterna för vuxna att utbilda sig ner.

Då föds tanken att man kanske kan få i gång utbildning med EU-pengar i stället. Företagen visar sig positiva. Behovet av utbildning är stort, och kan någon annan betala är det välkommet.

Under förstudien är Byggnads och dåvarande Skogs- och träfacket med.  Men efter en tid kämpar IF Metalls avdelning 5 och 6 ensamma vidare med ansökningarna till Europeiska socialfonden, ESF.

Där flera andra fack har gått bet ska de så småningom lyckas.

Bildelar, värmeväxlare, skärverktyg, skogsmaskiner … Allt som går att svetsa eller fräsa ur ett stycke metall tycks någon tillverka i Örnsköldsvik. Detta är Norrlands Gnosjö, andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin hör till de största i landet.

Kring verkstadsskjulen ilar truckarna omkring. Truckar är strategiska. Stefan Bergström, servicetekniker på truckföretaget Cargotec, far runt i en liten buss och ser till att de alltid rullar.

När Stefan Bergström gick ut gymnasiets fordonsprogram var detta ett rent tekniskt jobb. Servicekillarna skruvade, kontoret redde ut vad de hade gjort.

– I dag är allt annorlunda. När jag kommer ut och gör årsservice på en truck diskuterar jag vilka mer arbeten kunden kan behöva. Jag har med mig kundens historik i pc:n, jag skriver offerter och ordrar.

Genom IF Metalls projekt har Stefan och hans kollegor gått säljutbildning och datautbildning för att klara allt detta. Och lärt sig köra truck, så att de kan provköra, provlyfta och provbromsa. Det här är utbildningar som normalt inte ryms inom Cargotecs interna fortbildning.

– Särskilt säljutbildningen imponerade, säger Stefan Bergström. Den fastnade verkligen. Jag lärde mig se kundens behov.

– Nu är jag mycket säkrare när jag är ute. Det är viktigt. Det är ju oss servicetekniker som kunderna möter, vi är företagets ansikte.

Stefan Bergström tycker att jobbet har blivit roligare.
– Och genom att sälja mer arbeten skapar vi tekniker jobb åt oss själva.

För att få stöd från ESF måste man knäcka koden. Det skulle facket aldrig ha klarat på egen hand.

– Vi tog in en konsult som vet hur EU:s fonder funkar, säger Billy Moström. En som vet vilka knappar man ska trycka på för att ansökan ska gå igenom.

– Vi gjorde en analys av vilka utbildningar företagen behöver. Sedan måste man ha med jämställdhet. Och tillgänglighet för personer med funktionshinder. Det är villkoren.

Räknat från starten 2008 har över 3 000 anställda vid drygt 50 företag gått en eller flera utbildningar, till en kostnad av över 30 miljoner kronor. De goda erfarenheterna från Cargotec verkar representativa.

– Ett jättelyft för produktionen, säger Thomas Gavelin, IF Metalls studieansvarige vid Örnsköldsviks Mekaniska (ÖMV), där minst 90 procent av de anställda har utbildats i engelska, materiallära och olika dataprogram.

– Vi själva, och därmed företaget, kan ta på sig svårare jobb, säger Peder Norberg och Johnny Westin vid Gerdins Components i Mjällom, som har fått lära sig ett dataprogram för avancerad metallbearbetning.

Företagens chefer öser beröm över IF Metalls insats. ”Suveränt”, tycker Cargotecs regionchef Sten-Arne Sjöberg. ” Idealiskt”, säger Mats Johansson vid Lastbilsbolaget om att facket har upphandlat utbildningsföretag och skött all administration. ”Vi behöver bara säga vad vi vill ha”.

De få invändningarna är sådana som mest bekräftar framgången. Vid ett företag sa chefen nej till gratis utbildning därför att ämnet jämställdhet var obligatoriskt. Vid ett annat därför att alltför duktiga anställda skulle kunna byta jobb.

När utbildningarna var så värdefulla för företagen är frågan varför de inte har ordnat dem själva för länge sedan. Martin Böhlenius, klubbordförande vid Gerdins, säger:

– Först då möjligheten till EU-pengar öppnades vaknade de. Plötsligt skulle allt som försummats tas igen.

De verkstadsföretag LO-Tidningen träffar anger brist på tid och pengar som de viktigaste orsakerna till att utbildning blir eftersatt. Med IF Metalls projekt har de kommit i gång. De flesta, men inte alla, tror att de kommer att satsa mer på kompetensutveckling av egen kraft när projekttiden går ut.

Men är det fackets sak att ordna utbildning? Att IF Metall månar om sina egna försummade medlemmar är en sak. Men kurser i ledarskap åt cheferna?

– Jag ser inget konstigt i det. Kompetensutveckling är ett intresse för bägge parter, säger Göran Peterson, som ansvarar för förbättringsarbete vid ÖMV.

– Min chef var först skeptisk till att facket ordnar utbildning, säger Mats Johansson vid Lastbilsbolaget. Men det har funkat fantastiskt. Vi har fått en ny bild av facket.

”En ny bild av facket”. Så säger cheferna vid flera företag. Framgången för utbildningsprojekten i mellersta Norrland är odiskutabel. LO, som ser stöd från ESF som en viktig möjlighet till mer kompetensutveckling, använder gärna IF Metalls avdelning 5 och 6 som exempel.
Men än så länge har de fått få efterföljare.

En trappa upp i IF Metalls hus i Örnsköldsvik finns projektkontoret. Administrationen drar tre och en halv tjänst.

Redan i entrén sitter den första dekalen: ”Vi driver ett utvecklingsprojekt som medfinansieras av EU”. Det är noga med skyltningen, en hel broschyr beskriver hur den ska se ut.

Här finns flera förklaringar till att den modell som IF Metall har valt inte passar alla.

– Det är tungrott, säger projektledaren Esbjörn Jonsson. Utbildningarna måste anpassas till ESF:s mall. Och de är petiga med redovisningen.

– 60 procent av vår tid har gått åt till att administrera. I stället för att vara ute, ge idéer, inspirera och tänka strategiskt.

Billy Moström lägger till:

– Den som vill driva projekt med ESF-stöd måste ha ekonomiska resurser. Avdelningen måste ligga ute med mycket pengar till dess att ESF beviljat en ansökan.

De klarar inte alla fackliga organisationer. Det klarar inte heller de enskilda företagen. I verkstäderna längs Höga kusten och inåt landet tackar många för att IF Metall hade kraften.