Från och med den 1 juli kommer Arbetsförmedlingen ha tillgång till en elektronisk databas med brott och domar, om de är relevanta för handläggningen.

Syftet med lagen är att underlätta för straffade att komma in på arbetsmarknaden. Dagens regler säger att sådana uppgifter endast får hanteras manuellt. När lagen träder i kraft kommer uppgifterna i stället att hanteras via en elektronisk arbetsmarknadspolitisk databas.

En förutsättning för att uppgifter om brott eller domar får föras in i databasen är att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Tanken är att arbetsförmedlare enklare ska kunna få all relevant information som behövs för att hjälpa människor till arbete.

Motståndare till lagen hävdar att den kränker integritetsskyddet och kan leda till misstro mot Arbetsförmedlingen. Vänsterpartisten Josefin Brink medger att handläggningen av ärenden kan underlättas i digital form.

– Men i det här sammanhanget måste man när det handlar om väldigt känsliga uppgifter om enskilda människor avväga om nyttan av att lägga in de här uppgifterna i en databas väger tyngre än det integritetsintrång och den risk för spridning av uppgifterna som datalagringen faktiskt innebär, sa Josefin Brink (V) i riksdagsdebatten.

Förespråkarna hävdar att regelverket kring hanteringen är tillräckligt starkt och att fördelarna uppväger nackdelarna.

– Vi får inte avskräckas av att det alltid finns risker med att ge möjlighet att hantera känsliga uppgifter. Möjligheterna är större än hotet, sa Lotta Olsson (M) vid debatten i riksdagen.

Beslutet fattades i riksdagen den 11 maj.