Företaget tjänade 27 miljoner på fas 3

Jobbfabrikens grundare och Blatteförmedlingens vd Ivan Daza är entreprenör i en framtidsbransch: långtidsarbetslösa i fas 3.

2009 tjänade han 952 000 kronor – 531 000 kronor i lön och 421 000 kronor i aktieutdelning – från Blatteförmedlingen AB och moderbolaget Ravolution AB.

Under 2010 femdubblades omsättningen till 30 miljoner kronor. Ungefär 90 procent, 27 miljoner kronor, kommer från skattebetalarna som ersättning för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Antalet anställda ökade från sju till 40.

– Vi kommer inte att bli så mycket större. Kanske kommer vi att etablera oss i ytterligare en eller två kommuner som anmält intresse, säger Ivan Daza.

Långtidsarbetslösheten har skapat en ny industri, som lever på Ams-bidrag. Framtiden är ljus. Bara i fjol fördubblades antalet deltagare i fas 3. 2013 har antalet fördubblats på nytt. Då deltar nästan 50 000 personer i fas 3, enligt Arbetsförmedlingens prognoser.

Deltagarnas framtid är inte lika ljus. Utsikterna att få jobb är näst intill obefintliga. I medierna finns gott om berättelser om meningslösa aktiviteter eller ren sysslolöshet. Kritikerna talar om ”förvaring”.

– Vi erbjuder meningsfull sysselsättning åt alla deltagare. Sedan är det upp till individen att ta ett eget ansvar, betonar Ivan Daza.

Drygt 600 arbetslösa deltar i fas 3 hos Jobbfabriken, som därmed antagligen är störst i Sverige. Det går inte att säga säkert, eftersom Arbetsförmedlingens lista på anordnare är hemlig.

2009 omsatte Blatteförmedlingen knappt sex miljoner. Vinsten efter finansnetto blev 557 000 kronor. Bokslutet för 2010 blir klart i mars. Innan dess vill Ivan Daza inte säga någonting om vinsten för 2010 mer än att resultatet ”troligen blir bättre än 2009”.

Jobbfabriken får 225 kronor per person och dag för att ta emot långtidsarbetslösa. Det blir 5 000 per person och månad.

Gyöngyver Meszaros var deltagare på Jobbfabriken.

– Vi drack kaffe och pratade hela dagarna. De brydde sig inte om vad vi gjorde så länge de fick in sina pengar. En del sitter och stickar hela dagarna. Det är deras projekt på Jobbfabriken, säger hon.

Om den beskrivningen är korrekt ska Arbetsförmedlingen gripa in. Arbetsförmedlingen ska kontrollera verksamheten.

– Självklart är det inte ok om deltagarna bara sitter av tiden. De ska erbjudas en konkret sysselsättning och en verksamhet. Det är syftet med fas 3, säger Gert Sternskog, chef på Arbetsförmedlingens programenhet.

Men Riksrevisionen är inte imponerad, utan skriver i en färsk rapport att Arbetsförmedlingens kontroll av anordnarna brister.

Bara 1,5 procent av deltagarna i fas 3 får jobb, enligt Gert Sternskog. Ivan Daza hävdar att Jobbfabriken lyckas bättre. Tio procent av deltagarna får jobb – hälften på Jobbfabriken och hälften utanför. Siffran går inte att kontrollera.

– Vi vill stimulera till att få ut människor i arbete. Därför har vi infört en provision på 2 000 kronor till handledaren när någon får jobb. Då firar vi med champagne, berättar Ivan Daza.

Jobbfabrikens deltagare ska ägna sig åt olika projekt. Ett av de vanligaste är att skriva en ”livsbok”. Det går ut på att intervjua en gammal människa som berättar om sitt liv.

Hur hjälper det folk att komma in på arbetsmarknaden?

– De stärker sina datakunskaper. Många har inte ens en e-postadress när de kommer till oss. De stärker sin skrivförmåga. De lär sig planera. De som har dålig svenska lär sig språket. De som skriver en livsbok får mer självförtroende, säger Ivan Daza.

Låter ni deltagare sitta sysslolösa hela dagarna?

– Vi erbjuder projekt som har mening och skapar referenser. Om en person inte vill så mycket kan vi föreslå andra projekt. Om inte det hjälper tar vi till slut ett samtal med arbetsförmedlaren och rekommenderar att personen går till en annan anordnare.

Läs mer:

• De åkte ur jobbfabriken