Sofia Kloo

Sofia Kloos samhällsengagemang vaknade när hon var 15 år och sommarjobbade i Göteborgs hamn. Hon tyckte inte om gubbarnas fördomsfulla snack om invandrare på rasterna och sa emot.

– Jag fick lära mig att vässa argumenten, säger hon.

Det blev många somrar i hamnen under skoltiden. Hon rensade ogräs och diskuterade invandringspolitik med gubbarna.

När hon var färdigutbildad hamnade hon på Integrationsverket. Hon hann också med biståndsarbete i Bolivia och ett och halvt år på Scoutrådet innan hon på kringelkrokiga vägar hamnade på Handels.

Hon arbetade med att få invandrarungdomar att gå med i scouterna, en tynande folkrörelse med hög töntfaktor i många ungdomars ögon.

Ungefär som facket.

– Varken scouterna eller facket uppfattas som särskilt moderna, men båda står för något väldigt bra i grunden, tycker hon.

Sofia Kloo hade aldrig varit medlem i Handels. Det var därför hon fick jobbet. Handels ville ha unga, driftiga människor som ser på facket med friska ögon.

Hon kom till Handels på våren 2007 mitt i värsta krisen. 24 000 medlemmar hade hoppat av efter chockhöjningen av avgifterna till a-kassan. Raset var störst i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Därför startade Handels storstadsprojektet. Målet var att nå unga butiksanställda och helst få dem att gå med i facket.

Sofia anställdes som projektledare i Göteborg. Tillsammans med projektledarna i Malmö och Stockholm skulle hon tänka nytt och utveckla nya metoder att nå unga människor. Under det sista året var hon nationell samordnare för projektet.

Det avslutades vid årsskiftet efter knappt tre år. Under hösten ägnade hon mycket tid åt att sprida erfarenheterna till andra i Handels. 500 förtroendevalda och medlemmar och 100 anställda i förbundet landet runt har utbildats.

En sorts facklig överlevnadskurs, om man så vill. Tanken är att den ska leva vidare som en av steg-utbildningarna för de förtroendevalda.

– Vi måste få alla att engagera sig. De som har gått kursen har fått en mer positiv syn på rekrytering. Det är i varje fall vad de skriver i utvärderingarna. Nästa steg är att handla och prata med de oorganiserade om facket, säger hon och fortsätter:

– Vi har sett att ganska få har medlemsvärvning som en naturlig del i det fackliga arbetet. Det behövdes inte tidigare. Folk gick med ändå. Många vet inte vilken ände de ska börja i. De tycker att det är svårt att nå fram.

Projektet startade på våren 2007 med en påkostad reklamkampanj med affischer på stortavlor i Stockholm, Göteborg och Malmö. När Sofia Kloo skriver sitt testamente efter tre år föreslår hon helt andra och mer jordnära arbetsmetoder. Det bästa sättet att nå ut är att gå ut i butikerna, sitta några timmar i lunchrummet och prata med ungdomarna på rasten, när de har tid.

Hon hade med sig tre handfasta tips till kurserna för fackligt folk i Handels: Anpassa samtalet efter individen, förklara de ekonomiska fördelarna med att vara med i facket när ”alla säger att det är för dyrt” och gör det så enkelt som möjligt att gå med. Fyll i ansökan och posta den gärna.

– Vi måste bli bättre på att förklara. Det är vårt ansvar att ungdomar förstår varför de ska vara med i facket.

Storstadsprojektet har satt ljuset på en bortglömd grupp – unga med osäkra tim- och behovsanställningar, med andra ord de som är svårast att få med.

– Jag har mött klubbordförande som säger: ”Vi har hundraprocentig anslutning”. Det visar sig att de bara räknar de fast anställda. Om man frågar om de timanställda blir bilden en annan. Många utgår från att det inte går att rekrytera dem.

Under projektet testade Handels ett billigare medlemskap för dem som tjänar högst 8 000 kronor i månaden. De betalar 105 kronor. I maj ska Handels kongress rösta om att införa medlemskapet för timanställda i hela landet.

Det är en anpassning till arbetslivets förändring. Allt fler har osäkra anställningar och ser butiksjobbet som en tillfällig historia. Att vara butiksbiträde är inget glamouryrke i unga människors ögon.

– Många tänker att de ska jobba några år. Sedan ska de göra något annat. Följden blir att de inte identifierar sig med yrket. En del kanske blir kvar ändå, men många går vidare, konstaterar Sofia Kloo.

Det är också en förklaring till fackets problem. Den som ser jobbet som ett mellanspel är inte lika benägen att gå med i facket, som den som har valt för resten av livet.

Sofia Kloo, 32, tillhör den unga generationen och gör likadant själv. Fem av sex inblandade i projektet stannar kvar i Handels även om projektet avslutades vid årsskiftet, men hon går vidare. Vart är inte klart än.

– Det hade varit smart för min egen del att söka jobb i somras, men det ville jag inte då. Det har varit intensivt hela hösten. Det var viktigt för mig att slutföra projektet på ett bra sätt.