Tre fullastade tunnelbanetåg kommer in på T-centralen i Stockholm. Plötsligt slår lågor ut från ett av tågen. Giftig rök sprider sig och paniken ökar när tusentals människor samtidigt försöker ta sig ut. Vid utgångarna stoppas de av barriärer som Storstockholms Lokaltrafik satt upp för att förhindra smygåkning.
Katastrofen är ett faktum och de döda i olyckan räknas för första gången i Sveriges historia i tusental.
Nej, det har ännu inte hänt. Men kombinationen av bristande underhåll och SL:s sanslösa jakt på smygåkare i tunnelbanan gör att det i framtiden tyvärr finns en risk att det blir sanning.
Mitt under julen släppte Seko en mycket kritisk rapport om förbisett underhåll och säkerhet i tunnelbanan.
Trasiga tåg släpps ut i trafik och fel och brister åtgärdas sällan eller aldrig.
Samtidigt har SL lagt stora resurser på att bygga in hela T-banan så att resenärerna en och en ska gå igenom den mycket smala inpasseringskontrollen och låta hårdglasskivan falla igen för varje person.
Denna fanatiska jakt på smygåkare har förvandlat T-banan till ett bepansrat örnnäste där resenärer har mycket svårt att ta sig in i och komma ut från spårområdet.
Ett fullsatt SL-tåg rymmer runt 1 100 personer. I rusningstid är alla tåg fullsatta. När det är som värst kan 8 000 –10 000 personer befinna sig innanför spärrarna på en station samtidigt.
För de anställdas och resenärernas säkerhet är det hög tid för SL att ändra inställning.
Riv barrikaderna, förbättra underhållet och bli det serviceföretag som SL utger sig för att vara.
