Naima Bouizgarne täcker håret och visar vem hon är
Några scener ur Naima Bouizgarnes arbetsliv på Hennes & Mauritz:
En äldre dam: Jag trodde aldrig jag skulle prata med någon i huckle, men du är ju trevlig.
Eller:
”Jag kommer alltid in för att se vad du har på dig. Du sticker ut, och matchar alltid så bra.”
Eller:
Naima till kund: Jag kan hjälpa dig i kassan.
Kunden skakar på huvudet, vänder sig till Naimas kollega för att högt tala om hur muslimerna tar över samhället. Dagen efter kommer samma kund in igen, för att upprepa budskapet.
– Det kom lite tårar. Men jag fick enormt stöd från ledningen. De skickade ut info till alla att om en kund beter sig så här, är det bara att be den gå. Och att vi är ett globalt och multikulturellt företag. Det jobbiga försvann direkt.
Den sista scenen är också den enda som Naima Bouizgarne räknar som jobbig under sitt elvaåriga yrkesliv hos klädjätten. Reaktioner, visst. Men positiva, säger hon när vi möts efter fredagsbönen i moskén på Söder i Stockholm. Under alla år har hon kunnat vara ledig på fredagar, för att delta i den för muslimer viktiga fredagsbönen.
Hon hänger, HM-slang för att skylta och dekorera, accessoarer och underkläder. Enligt en chef är hon ”helt grym”. Själv tror hon vanan från att knyta sjalar på olika sätt bidragit till talangen.
– Jag älskar mode, särskilt småpill som accessoarer. Och jag har alltid gjort mig fin. Det slutar inte med det här, säger hon och sveper med händerna över sig själv.
Själv bär hon hijab, sjal som täcker hår, hals och öron. När hon bodde i Marocko åkte den av och på. 1988, när hon kom till Sverige, var det av.
– Jag hörde hur andra kvinnor blev bemötta, stämplade som dumma i huvudet. Jag tvivlade.
Men aldrig i tron. Hon var fast besluten att någon gång i livet genomföra pilgrimsresan till Mecka. Och innan dess lovade hon sig själv att sjalen skulle på. För sex år sedan, vid 40 års ålder, tog hon på sig den.
– Det var jobbigt, särskilt hur jobbet skulle reagera. Men till slut ville jag så starkt att jag struntade i om jag skulle få sparken.
Första dagen på jobbet knöt hon sjalen mer som en modegrej. Efter en vecka prövade hon på riktigt. Efter två veckor kallade butikschefen in Naima.
– De ville veta om det var mode, religiöst eller tvång. Jag förklarade som det var, att det kändes helt rätt. Sedan var det ur världen. HM bryr sig inte om man har sjal eller keps på jobbet. Bara man jobbar bra.
Hon säger att det är tydligt att de anställda inte ska prata politik, religion, sexualitet med varandra. Och att det ger trygghet.
– Men det är klart vi diskuterar, och vi vet ju att vi har olika åsikter. Mest pratar vi om annat, roliga kunder och så. Det bidrar nog till att vi har så bra stämning.
Att jobba med mode i Stockholms innerstad kan också innebära rätt hårt festande. En del av arbetsgemenskapen som Naima Bouizgarne aldrig tar del av.
– Jag ska inte sitta i ett rum med alkohol och var till exempel inte med på julfesten. Men att andra ska festa utan sprit skulle jag aldrig kräva. Herregud, jag är ju bara en person.
På jobbet får hon ofta höra ”du hinner när du hinner”. Men att slita för pengarna ingår i hennes religion. Naima nämner ett uttryck på arabiska – att man ska svettas för pengarna.
– Lönen ska inte komma lätt. Det första jag tänker på när jag får lön är att det är välsignade pengar som jag ska försörja min familj med, eller någon annan som inte har egna pengar. Pengar är till för att hjälpa dem som behöver.
Hennes tro innebär också en mer ofrivillig press. Naima är väl medveten om föreställningar som många har om islam, ”muslimer hatar kvinnor, muslimer jobbar aldrig”. Därför tar hon alltid första steget i mötet med en kund, ständigt leende, ofta den första att dra ett skämt.
– Jag försöker passa in, men det är en fin gräns att balansera mellan jobb, religion och bjuda på mig själv.
Å andra sidan säger hon att alla bjuder på väldigt mycket på sig själva på hennes arbetsplats.
– Jag tycker inte den där pressen är jobbig. Jag har bott här i 20 år och vet att svenskar är lite försiktiga av sig. Jag som är svart, muslim OCH kvinna kan inte bara dundra på.
Slöjan
Inom islam uppfattas det ofta som ett gudomligt påbud att kvinnor skall täcka håret med huvudkläde. Hijab är en i dag vanlig beteckning, även om ordet i den islamiska rätten traditionellt haft en mer allmän betydelse av ett helt system av åtskillnad mellan könen. Sedan 1970 har bruket av huvudduk ökat som ett led i den islamiska väckelserörelsen.
Källa: NE
Islam
Cirka 1,5 miljarder utövare.
• En gud, Allah. Muhammed är hans profet och Koranen den heliga skriften.
• Islam betyder underkastelse, muslim ’den som underkastar sig’.
• Riterna är viktiga, särskilt de fem pelarna: trosbekännelse, tidebön (fem gånger om dagen), allmosa, fasta och vallfärd till Mecka. Fredagsbönen är huvudgudstjänsten.
• Bönen riktas mot Mecka, moskéer byggs också med orientering utifrån den heliga staden.
• Imam är den som leder böner.
• Regler utgår från vad som är tillåtet – halal, och vad som är förbjudet – haram.
• Islam rymmer många inriktningar: Den största är sunni, näst störst är shia, och så finns till exempel sufismen – en mer andlig inriktning.
Källa: NE och UR