Ord till eftervärlden

”Människor behöver ett språk för att uttrycka sina moraliska instinkter.”

Detta är för mig en av kärnmeningarna i Tony Judts testamente till socialdemokratin, Illa far landet, som Karneval förlag skyndat sig att ge ut, tillsammans med en underbar liten memoarbok, Minneshärbärget, bägge två dikterade under de sista stadierna av muskelsjukdomen ALS.

Som samtidshistoriker formulerar Judt utsökt och minnesvärt vad som händer när det ekonomiska tänkandet tar över:

”Marknaden riskerar alltid att bli snedvriden av extremt mäktiga deltagare, vars beteende så småningom tvingar regeringen att ingripa för att skydda dess verksamhet.”

Ja, boken är rena citatsamlingen. Men allra starkast är uppfordran att åter börja tala om andra värden än de ekonomiska, för att på så sätt påminna om vad Staten var bra för.

Det är som om det förflutna talar genom Judt, för att förbereda oss på att ta itu med framtiden igen. Här är ett omistligt citat till:

”Det enda skälet till att privata investerare är villiga att köpa skenbart ineffektiv offentlig egendom är att staten eliminerar eller reducerar riskfaktorerna.”