Bara 13 procent av löntagarna anser att a-kassan är tillräcklig hög. Och förtroendet för våra socialförsäkringar på bottennivå, visar en rapport från Folksam.

– Andelen som är nöjd med ersättningarna har sjunkit drastiskt. Det visar på ett stort missnöje, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

Så sent som 2008, det år Folksams studier inleddes, ansåg 32 procent att arbetslöshetsersättningen var tillräckligt hög. På två år har det sjunkit till 13 procent.

Men samtidigt som fler blir missnöjda har synen på vad som är en rimlig ersättningsnivå inte ändrats.

– Det verkar finnas en allmän åsikt om att en rimlig nivå ligger någonstans mellan 80 och 90 procent av lönen. Men för att komma upp till det behöver det lagstadgade skyddet kompletteras med kollektivavtal eller privata försäkringar, säger Håkan Svärdman.

Bland arbetslösa får i dag bara tolv procent en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen, trots att det är lagens intention. För genomsnittslöntagaren är ersättningen 56 procent.

Orsaken är främst att inkomsttaket inte har följt med löneutvecklingen.

Folksams undersökning visar också att alla omläggningar och nya regler har gjort att de lagstadgade ersättningsnivåerna inte följs.

Vid kortvarig sjukdom motsvarar sjukpenningen inte längre 80 procent, utan 72 procent av inkomsten. Därefter sänks ersättningen inte till 75 procent, utan 68 procent av lönen, för ett genomsnitt av löntagarna.

Vid högre löner blir ersättningsnivån ännu lägre.

– Jag är inte förvånad över att allt fler är missnöjda, säger LO:s näringspolitiska chef Irene Wennemo.

– Den har försämrats både genom att taket inte följer med i löneutvecklingen och genom att inträdesreglerna gör att många står utanför. Man betalar numer ganska mycket för en dålig försäkring.

Med hjälp av kollektivavtalens tilläggsförsäkringar kommer dock en stor del av svenskarna upp till de ersättningsnivåer som lagstiftningen inte längre klarar.

Ändå har kunskapen om kollektivavtalens betydelse för försäkringsskyddet inte ökat under de senaste åren, enligt Folksams undersökning.

Så många som en tredjedel av löntagarna vet inte om – eller är osäkra på om – kollektivavtalen har något sådant skydd över huvud taget. LO-anslutna har dock en något större kunskap än anslutna i TCO och Saco.

– Vi jobbar på så gott vi kan med information, men friska unga människor tycker tyvärr inte att man behöver fundera så mycket på det här. Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har gjort samma erfarenhet på sina respektive områden, säger Irene Wennemo.

– Men det är viktigt att hitta långsiktiga stabila lösningar och system som folk återigen kan lita på. Sjukförsäkringen har varit utsatt för alltför många förändringar. Det skapar en oro för att försäkringen inte klarar den trygghet som krävs.

FAKTA

• 44 procent av löntagarna har en ekonomisk marginal som maximalt räcker sex månader.
• Arbetsskada ska berättiga till 100 procent av inkomstbortfallet. Nya skatteregler gör dock att den faktiska ersättningsnivån blir 92 procent.
• Andelen som tycker att ersättningen vid sjukdom är tillräcklig har minskat från 54 till 39 procent mellan 2008 och 2010.
• Anställda med kollektivavtal har tio procentenheter högre ersättning vid föräldraledighet än anställda utan avtal.
• Hälften av de förvärvsarbetande känner inte till de kollektivavtalade förmånerna vid föräldraledighet.
• 67 procent tycker att vård och omsorg bör prioriteras om ekonomin blir sämre.
Källa: Folksams Välfärdstendens