”Kilometerskatt en administrativ mardröm”
Det har inte uppmärksammats att den skattesats som oppositionen angivit för den nya km-skatten är den genomsnittliga skattesatsen, det vill säga 1:40 kr/km.
För alla lastbilar och väljare i städer och andra tätorter ligger dock den tänkta skattsatsen dubbelt så högt, nämligen på 2:80 kr/km. Det framgår av den studie som oppositionen utgår från och som den efter valet tydligen vill förverkliga (”Kilometerskatt för lastbilar”, Sika Rapport 2007:2).
Kilometerskatt är en skatt på lastbilstransporter med en relativt liten effekt på utsläppen av koldioxid jämfört med till exempel bensin- och dieselskatt.
Dyrare mjölk och mat. Det finns många branscher som kör med stora lastbilar i mera tättbefolkade delar av landet. All handel och distribution får ökade kostnader som kommer att vältras över på kunderna. (En ökad gränshandel kan delvis hålla tillbaka denna effekt i gränsbygder). En km-skatt på 2:80 kr/km för till exempel mejerilastbilar kommer att vältras över på konsumenterna.
Mjölk hämtas från gårdar till mejerierna varifrån mjölk, ost, smör medmera sedan distribueras ut till butiker. Km-skatten medför inte bara högre mjölkpris, utan allmänt sett högre matpriser eftersom mejeriprodukter ingår i många livsmedel.
Höjda mjölk- och matpriser slår särskilt mot familjer med flera barn. Många mejerivaror är nödvändighetsvaror, det vill säga de nästan måste konsumeras av låginkomsttagare. Ju fler barn desto mer drabbas man av högre mejerivarupriser. Relativt sett drabbas låginkomsthushåll mer än hushåll med högre inkomst.
Färre jobb i skogsindustrin. Eftersom skogsindustriprodukter prissätts på världsmarknaden kan kostnadsökningen inte vältras över på kunderna utan näringen tvingas anpassa sig genom att ta bort de minst lönsamma delarna av verksamheten.
Det innebär, i detta fall, att sluta avverka i områdena med högst transportkostnader, det vill säga de längst bort belägna skogarna. På basis av data från Skogsforsk, och under antagande om den lägre (nedsatta) km-skatten (cirka 90 öre/km), har jag beräknat att därmed skulle mellan 700 och 1 000 årsjobb försvinna.
Den jobbförlusten är naturligtvis särskilt allvarligt i regioner med redan från början svag sysselsättning, som skogslänen. Lönebetalningsförmågan hos skogsföretag som anställer kvarvarande personer skulle dessutom minska.
Andra branscher med stora transportkonton är kemikalie-, gruv- och stålindustrin. Inte heller dessa kan utan vidare vältra över kostnadsökningen på kunderna utan får specialisera sig på de lönsammaste delarna.
Krånglig och dyr skatt. Oppositionen vill införa en nedsatt km-skatt för vissa regioner eller, kanske, enbart för skogstransporter. Detta är en typ av differentiering som dock inte något annat land vågat sig på. I länder med km-skatt har skatten differentierats beroende på fordonstyp – inte regionalt eller efter typ av gods. Syftet har framför allt varit att minska belastningen i trånga alpdalar.
Administrationskostnaden i Sverige för att dra in cirka fyra miljarder kronor i km-skatt blir mycket hög och skulle ligga – baserat på en studie av Vägverket – någonstans mellan en och två mdr kr/år. Ju fler undantag och differentieringar, desto högre blir administrationskostnaden. Det innebär att oppositionens föreslagna km-skatt är en skatteadministrativ mardröm: ineffektiv och för samhällsekonomin skadlig.
Storebror Skatteverket ser dig! Så blir det om den regionalt och branschmässigt variabla kilometerskatten införs. Varje lastbil måste förses med GPS-utrustning så att Skatteverket kan registrera var varje lastbil och chaufför i varje ögonblick befinner sig. Dessutom ska registreras om lasten eller lastbilen är av skogsindustrikaraktär – eftersom den branschen ska förmånsbehandlas – eller om bilen kör annat slags gods. Skatteverkets övervakning krävs inte bara av anställda förare utan även av åkare som är småföretagare med egen lastbil.
Ingen matrast, kisspaus eller tupplur skulle undgå att registreras av staten och Skatteverket. Med GPS-utrustningen avläser apparaturen – med möjlighet till evig lagring i Skatteverkets register – var i landet du kör, när du kör, pauser, övernattningar och rimligen också vilken slags väg du kör på.
Carl B Hamilton
Riksdagsledamot (Fp) och ordförande i näringsutskottet