För tio år sedan spände EU bågen. Tack vare Lissabonstrategin skulle Europa bli världens mest konkurrenskraftiga region. Men när planen nu löper mot sitt slut har nästan inga av de ambitiösa målen uppfyllts.

Trots det hoppas facken i de nordiska länderna på en fortsättning.

– Även om målen inte uppfyllts så är de ambitioner som EU kom fram till för tio år sedan minst lika aktuella i dag, säger Anders Nordström, generalsekreterare på NFS.

Nordens fackliga samorganisation (NFS) vill bland annat använda en fortsättning av EU:s Lissabonstrategi för att förändra inställningen och öka inflytande för facket i de östeuropeiska länderna som gått med i EU.

Social dialog
Lissabonstrategin kan, enligt NFS, bli ett sätt att betona vikten av den sociala dialog mellan regeringar, EU-institutioner och det civila samhället där fack och arbetsgivare ingår.

Genom att fortsätta Lissabonstrategin och betona fackets roll hoppas NFS att den sociala dialogen förstärks och facken får ökat inflytande.

Det viktigaste skälet för en fortsättning är dock, enligt NFS, att möta klimathotet och problemen med en allt mer åldrande befolkning samt att tackla sysselsättningsfrågorna.

Då Lissabonstrategins skrevs lutade Europa åt vänster och de flesta av EU:s regeringar var röda. Detta satte spår i planen som skulle stärka tillväxten men samtidigt pekade på de positiva effekterna av utbyggda välfärdssystem.

Nya förutsättningar
När planen löper ut nästa år är dock förutsättningarna för en ny tillväxtstrategi annorlunda. EU-länderna lutar åt höger och talet om skattesänkningar hörs tydligare än diskussioner om satsningar på välfärdsreformer.

Trots det vill Anders Nordström ha en fortsättning av Lissabonstrategin.

– Det blir en fortsättning och vi måste så klart vara med och påverka oavsett hur det politiska landskapet ser ut, säger Anders Nordström.

FAKTA / MÅL: 70 % Sysselsatta
Lissabonstrategin kom till i mars 2000. Visionen var att EU 2010 skulle vara världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi.
Ett annat mål var att sysselsättning skulle vara över 70 procent i alla dåvarande 15 EU-länderna. Det målet nås i dag i nio länder.
Källa: EU och NFS