Tiden för ett gemensamt lönemärke på arbetsmarknaden är förbi, enligt arbetsgivarorganisationen Almega. All lönebildning ska istället ske lokalt ute på företagen.
– Olikhet är norm för lönerna. Nivån kan därför bara avgöras på företagen, säger Jonas Milton, vd för Almega.

Ödets tid för den svenska modellen är här, enligt arbetsgivarorganisationen Almega. Nästa års rekordstora avtalsrörelse kommer att avgöra om kollektivavtalen ska reglera arbetsmarknaden även i framtiden, enligt Almegas vd Jonas Milton.

– Allt fler företag tycker att den produkt vi tillhandahåller, nämligen kollektivavtalen, fungerar allt sämre. Vi måste lyssna på dem och förändra avtalen så att de blir attraktiva, säger han.

Om kollektivavtalen inte förändras kommer färre att teckna dem, enligt Almega. Framförallt då trycket från facket minskar på grund av sjunkande organisationsgrad.

– I flera av våra branscher, såsom IT och konsultverksamhet är organisationsgraden bland de anställda under 20 procent. Vilken legitimitet har då kollektivavtalen?

Omfattande förändringar
Förändringarna Almega vill se är omfattande. Till att börja med ska inga löneökningar anges i de centrala avtalen, och inget avtal ska vara normerande, så kallat lönemärke, för de andra. Hela lönebildningen ska ske lokalt ute på företagen och de garanterade löneökningarna ska bort.
 
– Alla har rätt till lön, men inte till löneutveckling, säger Jonas Milton och tillägger att det är rättvist med lönespridning, och att det ska löna sig att göra ett bra jobb.

Han anser att löneutvecklingen och företagsutveckling går hand i hand. Om medarbetarna anstränger sig mer för att få en bättre lön, kommer det också att gå bättre för företagen. De kan då betala ännu bättre löner som stimulerar till ännu bättre arbetsinsatser.

Men alla anställda kommer inte att tjäna på utvecklingen.

– Får man inga löneökningar kanske det är en signal om att man ska byta jobb eller bransch, säger Jonas Milton.

– De anställda söker sig från branscher som betalar dåligt till branscher som betalar mer.

Regelsystem
För att den lokala lönebildningen ska fungera måste fack och arbetsgivare centralt enas om ett regelsystem för hur den lokala lönebildningen ska gå till och en förhandlingsordning för att hantera arbetsplatser där det inte fungerar.

Men det är inte bara lönenivåerna som ska bort ur avtalen, enligt Almega. Även de allmänna villkoren måste anpassas efter branscher och företag.

– Vi vill ha bort de rigida bestämmelserna om arbetstid, anställningsformer och turordning vid uppsägning, säger Jonas Milton.

Han är medveten om att facket, och kanske främst LO-förbunden, kommer att få svårt att smälta kraven, och att det blir en tuff avtalsrörelse. Däremot är enigheten stor i arbetsgivarleden, enligt Jonas Milton.

– Förberedelserna inför 2010 sköts bättre än förra gången. Vi är väldigt eniga om både process och målbild.

Normlöshet
Fackets tankar om att det skulle kunna bli Handelsavtal som går först och sätter norm i år avfärdar Jonas Milton.

– Vi ska inte ha någon norm men tågordningen är klar. Vi ska bli först färdiga med den internationellt konkurrensutsatta sektorn.

Till den räknar han förutom industrin även delar om tjänstesektorn, såsom IT-branschen.