Samhall pressas av krisen

Inger Stenman packar några av årets sista lastbilslampor. Det är här, som underleverantör till fordonsindustrin, som de dåliga tiderna märks även på Samhall.

Även jobb för funktionshindrade drabbas av krisen. De som packar lastbilslampor på Samhall i Jordbro har redan förvarnats om en 50-procentig neddragning.

På anläggningen i Jordbro, söder om Stockholm, arbetar 160 personer med funktionsnedsättningar. Huvudmålet är att komma ut i vanliga arbeten, med eller utan lönebidrag, men krisen gör det inte lätt.

– Ägaren, alltså staten, kräver att fem procent av våra medarbetare ska ut i reguljära arbeten varje år. Vi har själva höjt kravet till sex procent. Tidigare har det gått bra men det senaste halvåret har varit tufft, säger arbetsområdeschef Larseric Wegerstedt.

Samtidigt ökar alla företag kraven på sina medarbetare, vilket gör att fler slås ut och behöver skyddat arbete. En nedgång slår alltså från två håll mot Samhall.

Neddragningar
Flera lådor billampor står runt arbetsbänkarna i den stora lokalen i Jordbro.

– Vi fyller kartonger och gör dem klara, säger Inger Stenman, en av de drygt 22.000 personer som är beroende av Samhall för sitt arbete.

Året ut är lampbeställningarna intakta, men redan har beställaren, Osram, förvarnat om neddragningar. När lastbilstillverkarna Volvo och Scania drar ned drabbar det även Samhall.

Vad händer då med medarbetarna?

– Ingen sägs upp. Vi får försöka hitta andra arbetsuppgifter åt dem och ta tillfället i akt att uppgradera deras utbildning så att de står bättre rustade när konjunkturen vänder, säger Larseric Wegerstedt.

Men när färre kommer vidare ut på den öppna arbetsmarknaden blir det färre platser för nya sökanden.

Vid ingången till kontoret finns kurvor uppsatta på de senaste månadernas resultat. Här speglas övergångar, inkomster och utgifter i diagram och kurvor.

– Vi är ju ett företag. Vi har avtalsmässiga löner, marknadsmässiga priser och kollektivavtal. Det enda som skiljer är att vi kanske måste sätta två personer på ett jobb som andra sätter en person på, säger Larseric Wegerstedt.

– Det är där merkostnadsersättningen kommer in, alltså det vi får från staten.

Pressande produktivitet
Samhall omsatte 7,4 miljarder kronor förra året. Fyra miljarder är den merkostnad som staten betalar. Resten ska företaget dra in i konkurrens med andra företag.

Det senaste decenniet har Sverige uppvisat en mycket stark ökning av produktiviteten, företagen har tillverkat allt mer under varje arbetstimme.

Men många klarar inte pressen.

– Tendensen hittills under 2000-talet har varit negativ för människor med funktionsnedsättningar, säger Samhalls kommunikationsdirektör Lars Lööw.

– Det handlar också om att många företag har ökat riskminimeringen, alltså att de är allmänt rädda för att anställa personer som de tror kan ha en lägre produktivitet.

Hur drabbar då krisen?

– Jag är rädd för att det kan bli värre. Men det beror även på andra faktorer, om vi får ett mer tillgängligt samhälle med bra kollektivtrafik, och att vi får en diskrimineringslagstiftning som fungerar.

– Samtidigt måste vi se att människor kan göra ett bra och produktivt arbete trots att de inte lever upp till normalbilden, säger Lars Lööw.

FAKTA / Samhall finns på 250 orter
Statligt ägda Samhall är ett arbetsmarknadspolitiskt stöd för personer med funktionsnedsättningar och ska erbjuda ”meningsfulla arbeten där behoven finns”.
Samhall är ett av Sveriges största företag med 22 000 medarbetare på 250 orter. Företagets varor och tjänster ska kunna säljas på marknaden. Områdena är: lager och logistik, tillverkning, städning, fastighetsservice, äldreservice och industriell produktion.
Staten kräver 7 procents avkastning, nollresultat i verksamheten och att 5 procent av de anställda per år går över till vanliga jobb.