Nollränta hjälper inte om välfärden fallerar

Den amerikanska centralbanken sänkte på tisdagen styrräntan till noll procent. Men Japans erfarenheter med nollränta och dåliga sociala skyddsnät avskräcker.

Det nya intervallet för USA:s styrränta är 0,0 – 0,25 procent, vilket i praktiken är en nollränta.

Den amerikanska centralbankens främsta vapen för att göra pengar billigare är därmed helt förbrukat.

Förhoppningen är att företagen ska öka sina investeringar när det blir billigare att låna och att hushållen ska öka sin konsumtion av andra varor när bolånen blir billigare.

Magert resultat
I modern tid har dock Japan redan under många år provat på en nollräntepolitik med magert resultat. Redan i början av 1990-talet gick Japan in i en djup ekonomisk nedgång.

Liksom USA i dag vändes inflationen till deflation, det vill säga att pengarna blev mer värda för varje dag som gick.

Det är här det sociala skyddsnätet kommer in. Den engelske sociologiprofessorn Paul Hirst analyserade 1998 vad låg a-kassa och dåligt socialt skydd för individen betydde under den japanska krisen.

Varje japan kände hotet mot den egna anställningen ju värre krisen blev och sparade varenda yen de kunde lägga beslag på eftersom samhällets grundskydd fallerade.

Därmed blev krisen allt djupare.

Pengarna i madrassen
Nu är USA nere på nollränta, i kombination med i stora stycken ett uselt skydd för dem som blir av med jobben. Hur kommer USA att klara sig?

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har sagt att de i stället för räntevapnet nu kommer att öka utlåningen och lösa in egna lån. Därmed ökar mängden pengar som är i omlopp och på det sättet hoppas banken få folk och företag att också använda pengarna.

Det gjorde även den japanska centralbanken med klent resultat. Mer pengar på marknaden gav bara folk mer pengar att stoppa i madrassen.

Välfärd bra för ekonomin
Den japanska regeringen var till slut tvungen att ge vissa bidrag i form av kuponger som bara kunde lösas in mot varor för att över huvud taget få folk att konsumera och inte bara spara.

Företagen kunde därefter lösa in kupongerna mot pengar.

Om USA går samma väg eller om Federal Reserves åtgärder räcker återstår att se. Klart är ändå att goda sociala skyddsnät inte bara gynnar individen utan hela samhällsekonomin – speciellt i kristider.