Lockpriser slår ut julgransidealisterna

– De är ovanligt fina i år. Väldigt jämna och täta.

Birgitta Billstam och Lars Jonasson packar upp årets första lass julgranar vid Järfälla Orienteringsklubbs granförsäljning i Viksjö norr om Stockholm. Ute på huvudvägen visar ett par granar och en marshall var klubben håller till.

Det är grå och sömnig söndag, och granköparna är inte riktigt på hugget. En och annan bil bromsar in, och föraren vevar ner rutan för att fråga vad granarna kostar.

– 200 för de vanliga och 400 för kungsgranarna, säger Lars Jonasson.

– Jag kommer tillbaka med min fru, svarar mannen i bilen.

Birgitta Billstam och Lars Jonasson har sålt granar åt orienteringsklubben i åtminstone 15 år. Numera ser de säljandet som en jultradition i sig. Yxa och såg, kaffetermos och saffransbullar, grandoft och gott humör.

– Många kunder kommer tillbaka år efter år, säger Birgitta Billstam. De tycker det är bra att pengarna går till en ideell förening.

Men så tänker inte alla. Precis som andra föreningar har Järfälla OK märkt hur konkurrensen om granköparna ökat.

Ikea var troligen först att använda julgranar som lockvara. Andra har hängt på. Förra året tog Bauhaus 80 kronor för en gran, pengar som kunderna fick handla för om de kom tillbaka med granen efter jul. Och den som provkörde en ny Volvo kunde få en gran helt gratis.

Ett par kilometer från Viksjö erbjuder Bauhaus i år kungsgranar för 159 kronor, och av det får kunderna 79 kronor i återbäring att handla för efter jul.

– Det känns ojuste, säger Lars Jonasson. För dem är det bara en reklampryl, för oss är det en viktig inkomst för att hålla igång klubbens verksamhet.

Mikael Nyholm, julgransgrossist som importerar granar från Danmark, bekräftar att föreningarnas marknadsandel minskar. Han uppskattar den till 20 procent.

– Men minskningen tror jag beror på att färre engagerar sig i föreningslivet, säger Mikael Nyholm. Storhandelns kampanjgranar är inte problemet.

De är nämligen ofta lite sämre. Och skillnaden mellan bra och dåliga julgranar har ökat, förklarar Mikael Nyholm.

– Utvecklingen har gått från en traditionell gran som växer i skogen till en garden-produkt som tillverkas för att få de rätta egenskaperna.

– Folk vill ha granar med den där Kalle Anka-formen. Men den är inte naturlig, bara en gran på 10.000 ser ut så.

Därför gödslas och beskärs julgranarna nästan varje år. På våren klipps de så att nya skott hinner växa ut och täcka snittytorna. Övergången från vanlig rödgran till kungsgran är ett inslag i samma utveckling.

Julgranens resa från vanligt träd till kommersiell produkt speglas också i ”give-away-granarna”. Så kallar Mikael Nyholm de granar som företag ger bort för att stärka sina relationer till kunder och leverantörer.

– En av de större fastighetsmäklarna i Stockholm delar ut 4.000 kungsgranar till jul. Det är klart att det påverkar marknaden, åtminstone lokalt.

Rätt eller fel, både Järfälla Orienteringsklubb och andra föreningar i Stockolmsområdet uppger att de säljer omkring 30 procent färre granar nu än för tio år sedan.

Och de har svårt att se någon annan förklaring än det ökade kommersiella intresset för julgranarna.

– Värst är granbilen som kör runt i bostadsområdena här omkring, precis som glassbilen. Jag tror inte de har polistillstånd, säger Lars Jonasson.