Skyhöga vd-löner retar USA-väljarna

Kraftig lönesänkning. Genomsnittslönen för en vd I USA:s stora företag är 84 miljoner kronor på ett år. Men i bilkrisens spår har från vänster GM-chefen Rick Wagoner, Chryslers chef Robert Nardelli och Fordchefen Alan Mulally sänkt sina löner till en dollar om året – strax över åtta kronor. Längst till höger bilarbetarnas fackordförande Ron Gettelfinger vid kongressförhören.

Missnöjet växer i USA över skyhöga ersättningar till bolagsdirektörer. Cheferna i de största bolagen tjänade förra året lika mycket som en amerikansk arbetare får ihop på 344 år.

Länge var det ganska tyst om näringslivstopparnas inkomster i USA. Det var en fråga som engagerade en skara närmast sörjande.
Men inte nu längre.

I takt med att staten och skattebetalarna fått gå in och rädda banker, finansinstitut och försäkringsbolag har stämningen förändrats. Politikerna i Washington överöses med brev och telefonsamtal från väljare som rasar mot excesserna. Ämnet var återkommande i valkampanjen.

Ilska
Folk är förbannade över att vd-arvodena rusat i höjden, medan vanliga löntagare sett sina inkomster stagnera.

Och som en eftergift till kongressen har de tre stora biltillverkarnas högsta chefer deklarerat att de sänker sina löner till en dollar per år. Det är en uppoffring som ska förmå politikerna att rädda biljättarna Ford, GM och Chrysler.

– Anställda känner av den svåra ekonomiska situationen. De har det kärvt och vill veta om direktörerna också märker av krisen. I dåliga tider utsätts ersättningarna för hårdare granskning och cheferna förväntas göra uppoffringar. Den tendensen är starkare i USA jämfört med Europa, säger Martin Conyon, professor vid ESSEC, en kvalificerad handelshögskola i Paris.

Svängiga inkomster
Den genomsnittliga vd:n för ett av USA:s 500 största aktiebolag tjänade i fjol motsvarande 84 miljoner kronor, vilket motsvarar 344 amerikanska arbetarlöner. En stor del av detta belopp kommer från bonusar och optioner, vilket innebär att inkomsterna svänger påtagligt i takt med aktiemarknaden.

Amerikanska direktörer tjänar avsevärt mer än sina svenska kollegor. En undersökning, som jämförde vd-löner och industriarbetarlöner i västvärlden 2005, visade att kvoten var den dubbla i USA jämfört med Sverige.

Och LO-Tidningens sammanställning för förra året visar att en svensk industriarbetare måste jobba i 34 år för att tjäna lika mycket som en vd gör på ett.

Djävulen i detaljerna
Flera politiska steg har tagits i USA för att förhindra framtida utsvävningar. I räddningspaketet till banker och finansinstitut på Wall Street begränsas fallskärmsavtalen i bolag som tar emot statlig hjälp. Men många bedömare är tveksamma till om dessa grepp kommer att få tydliga resultat.

– Konsulterna som utformar ersättningspaketen brukar vara kreativa. De hittar vägar runt restriktionerna. Djävulen finns i detaljerna. Det mest effektiva sättet att kontrollerna ersättningarna är att institutionella investerare blir mer aktiva, säger Tim Pollock, professor vid Penn State-universitetet.