Utredare vill begränsa strejkrätten
Fackens möjligheter att ta till stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder ska begränsas. Om de som jobbar i de företagen har likvärdiga villkor som i Sverige ska facken inte få tvinga fram kollektivavtal. Så lyder det mest kontroversiella förslaget från Lavalutredningen, som LO-Tidningen tagit del av.
Den svenska modellen med kollektivavtal kan behållas, men förändras utifrån utslaget i EU:s domstol i Lavalmålet (om Byggnads blockad av ett skolbygge i Vaxholm). Det framgår av ett nästan helt färdigt förslag från Claes Stråths utredning.
Inget nattförbud
I förslaget ingår fortfarande, trots starka fackliga protester, att utländska företag som tillfälligt gör jobb i Sverige ska undantas från arbetstidslagens nattarbetsförbud.
– Det är en viktig skyddsregel som vi fortfarande hoppas få bort, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist som ingår i utredningens referensgrupp.
Svenskt Näringslivs krav på lagreglerade minimilöner är avförda. Förslaget liknar i stället till stora delar det som danskarna lagt fram:
Företag från EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein kan då – i en omskriven utstationeringslag – hänvisas till löner och villkor i svenska kollektivavtal.
Men även om grunderna i den svenska modellen bevaras så väntar stora förändringar som arbetsmarknadens parter ska lösa. Fackens möjligheter till stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal begränsas helt klart, enligt det förslag som Stråth ska lämna till regeringen.
Inga blockader
Stridsåtgärder får tas till endast om de utländska företagen bryter mot en tydlig minimilön och tydliga minimivillkor i det kollektivavtal som gäller i den gällande branschen.
Det går i framtiden inte att, som Byggnads gjorde mot lettiska företaget Laval, hänvisa till genomsnittslöner i branschen. Och om det i ett avtal finns olika nivåer när det gäller antalet semesterdagar så gäller den lägsta.
Men frågan om vad som kan ingå i en minimilön, den som utländska företag ska hänvisas till i Sverige, är fortfarande inte helt utredd. Helt uteslutet blir det dock att lägga in premier till yrkesanknutna tilläggspensioner i en sådan lön.
Andra lönetillägg för övertid, restid, måltider kan däremot komma att ingå i en minimilön som är tydligt angiven i kollektivavtalet, enligt ett resonemang som förts i utredningen.
Måste bevisa
Svenska fack ska alltså inte få använda stridsåtgärder mot utländska företag om de har villkor som motsvarar de svenska i sina egna kollektiva eller individuella avtal. Men det är arbetsgivaren från ett annat EU-land som måste kunna bevisa att företaget har tillräckligt bra villkor.
Utredningen anser, i det förslag som nu ligger, att kraven på bevis ska sättas högt. Arbetsgivaren ska tvingas visa dokumentation i form av lönelistor, kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal för att kunna freda sig från stridsåtgärder.
Facken ska ha rätt att ta del av uppgifterna under den tid som företaget arbetar i Sverige, enligt förslaget från Claes Stråth.
Men enligt LO:s Claes-Mikael Jonsson stimulerar förslaget till falsk dokumentation och facken tappar i praktiken sina möjligheter att kontrollera.
– EU-rätten kräver inte att kollektivavtal ska kunna ersättas med några pappersbevis från arbetsgivarna. Här går Claes Stråth för långt, säger Claes-Mikael Jonsson.
Britannia ändras
Lex Britannia, de regler i svenska medbestämmandelagen som EU:s domstol har förkastat som diskriminerande, förändras men tas inte bort helt. Svenskt Näringsliv vill ha bort hela den lagen men får inte heller på den punkten sin vilja igenom.
Enligt lex Britannia kan utländska kollektivavtal undanträngas av facken med stridsåtgärder, däremot inte svenska. Utredningen har inte bestämt sig för hur lagreglerna ska förändras.
Det står emellertid klart att EU-länderna undantas i ett slutgiltigt förslag.
Senast den 15 december ska Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet, överlämna sin Lavalutredning till regeringen.
Om det blir små eller drastiska förändringar av den svenska modellen är det därefter upp till regering och riksdag att bestämma.
