Ekonomer vill överge överskottsmålet

Utgiftstak och överskottsmål används nu som slagträn i den politiska debatten. Men är utgiftstak och överskottsmål verkligen så heliga?

Bland ekonomer är meningarna delade. Även om både överskottsmål och utgiftstak infördes på rekommendationer från ekonomer så vill de mest tongivande ekonomerna i dag inte se dem som okränkbara.

	Assar Lindbeck

Den som tydligast ifrågasätter överskottsmålet är professor Assar Lindbeck, bland annat ordförande i Lindbeckkommissionen, som 1992 skulle ge förslag till en ny svensk ekonomisk politik efter att Sverige gått över till flytande växelkurs.

– Överskottsmålet var ett barn av 1990-talskrisen för att få slut på den galopperande statsskulden. Men hur länge ska vi egentligen ha kvar målet? Det tenderar att bli ett politiskt mantra som används utan eftertanke, säger han.

Investeringar bättre än sparande
Under en debatt hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i veckan dömde han ut de flesta av argumenten för att ha ett överskottsmål, till exempel att vi måste spara nu för att kunna ta hand om en allt äldre befolkning i framtiden.

Eftersom tillväxten fördubblas ungefär vart 25:e år finns det ingen anledning att spara till kommande generationer. De kommer ändå att bli rikare än vad vi är, anser Assar Lindbeck.

OM vi ska lämna över resurser till framtiden är det bättre att satsa på infrastruktur, utbildning eller att investera i stora miljösatsningar som kan ge betydligt större avkastning än ett sparande, enligt Assar Lindbeck.

Pengar på hög
Dessutom anser Assar Lindbeck att vi gott och väl kan konsumera mer av pengarna nu, i stället för att lägga pengar på hög i utlandet, vilket blir den direkta följden av Sveriges sparande.

Överskottsmålet innebär nämligen att vi producerar betydligt mer inom Sverige än vad vi förbrukar.

Skillnaden mellan vad vi producerar och förbrukar kallas bytesbalans och blir i praktiken en fordran på andra länder. Sveriges bytesbalans går i dag med 7 procents överskott varje år. Av detta står överskottsmålet för 3 procent.

– Det betyder att vi varje år ökar vår fordran på utlandet med 7 procent. Men ska verkligen 7 procent av våra resurser varje år användas till kapitalexport?  Här är Sverige unikt. Det är bara Kina och shejkdömen, inklusive Norge, som agerar på det sättet.

Ett annat argument för att ha ett överskottsmål är att man i framtiden inte ska behöva ha så höga skattesatser om vi sparar genom att ta ut högre skatter nu.

Tillfälligt andrum
Även det argumentet underkänner Assar Lindbeck med hänvisning till att högre skattesats nu ändå bara ger ett tillfälligt andrum.

Framtida generationer tvingas ändå ompröva välfärdspolitiken genom att införa höjd pensionsålder.

Skatterna kommer inte heller att kunna täcka behovet av vård, skola och omsorg, så dessa områden måste i framtiden i högre utsträckning ändå betalas genom avgifter i stället för skatter.

Kostnaderna för vård och skola kommer inte att kunna täckas av skattepengar eftersom produktiviteten i offentlig sektor, det vill säga förmågan att producera vård, skola och omsorg med mindre resurser, aldrig kan öka så snabbt som det krävs för att i längden ha råd med en skattefinansierad offentlig sektor.

– Denna omprövning är nödvändig även om vi sparar. Vi skjuter bara på omprövningen av finansiering och pensionsålder kanske tio-tjugo år, säger han.

Värderingsfråga
Det tredje argumentet för ett överskottsmål är det enda som verkligen har substans, enligt Assar Lindbeck. Det är att få kontroll över statsskulden.

Men det har vi redan.

– När jag satt i Lindbeckkommissionen var det optimistiskt att anta att vi någon gång skulle komma ned på en statsskuld som brutto motsvarar 40 procent av BNP. Nu är vi nere i 35 procent och det räcker.

– Men det är en värderingsfråga om man vill att staten ska stå för en stor del av kapitalbildningen i ekonomin eller om man inte vill det.

Sprängkraft
Med detta yttrande visar Assar Lindbeck att det också är politisk sprängkraft i frågan.

En låg statsskuld innebär förvisso att det är ordning och reda i de offentliga finanserna, som de flesta politiker ofta pratar om. Men det innebär också att staten samlar på sig mer av landets kapital.

Den politiska sprängkraften visas också av att två partier vid olika tidpunkter börjat ifrågasätta överskottsmålet, men av två helt olika skäl.

Moderaterna var innan de pratade sig samman med de övriga borgerliga partierna inte utan förbehåll positiva till överskottsmålet.

Olika perspektiv
Utan överskottsmål kan pengarna i stället användas till att sänka skatterna eller att sänka arbetsgivaravgifterna.

Enligt detta borgerliga perspektiv kan statens överskott alltså hellre föras över till privat sektor och öka den privata konsumtionen.

Vänsterpartiet har också ifrågasatt överskottsmålet men vill i stället satsa pengarna på fler jobb i offentlig sektor.

Med vänsterns perspektiv kan statens överskott alltså hellre läggas på att öka den offentliga konsumtionen.

Calmfors vill lyfta på utgiftstaket
Professor Lars Calmfors ifrågasätter inte överskottsmålet men däremot en annan käpphäst i debatten, nämligen utgiftstaket.
Calmfors ledde flera utredningar inför Sveriges EU- och eurobeslut. I dag sitter han i regeringens finanspolitiska råd.

Lars Calmfors

– I första hand bör kriser klaras genom traditionella åtgärder. Men är det ett exceptionellt läge ska det kunna gå att sl&
aring; igenom utgiftstaket.

Om finanskrisen fortgår kan det alltså komma till en punkt då det är berättigat att bryta mot utgiftstaket och Lars Calmfors anser att politikerna redan nu borde kunna enas om att taket i vissa lägen kan överskridas.

– Alla förstår att det finns situationer som är väldigt problematiska och att man då kanske måste göra avsteg. Och det är mycket bättre att ha en beredskap om detta i förväg.

Men överskottsmålet vill Lars Calmfors alltså behålla, åtminstone fram till 2015, den tid målet i dag är tänkt att bestå, enligt regeringens hållbarhetskalkyl.

– Finanspolitiken är betydligt mer effektiv om de offentliga finanserna är starka, och vi ser nu att enskilda länder med svaga offentliga finanser kan få problem med att betala skulder på grund av krisen. Och även om det inte går så långt så får de mindre pengar kvar att lägga på annat, säger han.

Försiktig general
Alternativa vägar, som att höja pensionsåldern, öka investeringarna eller att höja avgifterna för vård, skola och omsorg tror han inte på.

– Jag tycker vi ska gå försiktigt fram. Det finns ingen politisk majoritet för höjd pensionsålder eller höjd avgiftsfinansiering, så vi kan inte utgå ifrån resonemanget att bara vi är tillräckligt oansvariga nu så kommer de här förändringarna automatiskt.

Långt ifrån alla satsningar på infrastruktur ger heller någon finansiell avkastning, alltså reda pengar, även om de är samhällsekonomiskt lönsamma. Därför kan de inte heller konkurrera med överskottsmålet, enligt Lars Calmfors.

– Ett annat argument är att nackdelarna med ett lite för stort underskott är betydligt större än med ett lite för stort överskott.

En av Sveriges mest tongivande ekonomer vill alltså avskaffa överskottsmålet, och en annan vill i vissa lägen kunna överskrida utgiftstaket.

Politiskt ren linje
Den tredje ekonomen, statssekreterare Ingemar Hansson, som haft framträdande positioner i Finansdepartementet både under Göran Persson och Fredrik Reinfeldt, sällar sig dock till den politiskt mest rena linjen att både överskottsmål och utgiftstak måste vara kvar.

– Det finns ett tryck på politikerna att sänka skatterna och öka utgifterna. Därför behövs ramar och normer som gör att man binder sig vid masten när man måste det. Normerna behövs för att inte göra det kortsiktigt lockande om man vet att det är långsiktigt dumt.

Att satsa på infrastruktur kan visserligen i vissa fall ge en bra avkastning, men de 30 miljarder som frigörs om överskottsmålet tas bort skulle nog läggas på både bra och dåliga investeringar, tror Ingemar Hansson.

– Alla skulle nog vilja satsa på sitt eget favoritområde, vare sig det gäller att sänka värnskatten eller att satsa på utbildning eller infrastruktur, och då blir det ofta kortsiktiga investeringar.

Ingemar Hansson anser också att befolkningsutvecklingen, med allt fler äldre, är ett fullgott skäl att ha kvar överskottsmålet.

– Befolkningsutvecklingen talar egentligen för att vi ska ha ett ännu högre överskottsmål. Och globaliseringen gör dessutom att motståndet mot höga skatter ökar. Också det talar egentligen för ett ännu högre överskottsmål, säger han.

Någon höjning vill han dock inte ha. I stället är det ett värde att ha ett långsiktigt stabilt mål.

– Jag delar inte synen att det är bättre att en regering gör av med pengarna nu så att nästa regering inte gör det på sitt sätt. Det är ett värde i att ha målet över flera mandatperioder och flera regeringar, säger Ingemar Hansson.

FAKTA / Utgiftstak
Innebär att regeringen föreslår utgiftstak för två år i förväg och en prognos för det tredje året. Regeringen är skyldig att hålla utgiftstaket. Om utgifterna riskerar att överskrida taket måste regeringen på olika sätt se till att sänka utgifterna.

FAKTA / Överskottsmål
Innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt ska uppgår till 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel.