Minimilöner i kollektivavtal ”riskerar att bli för höga”. Men Svenskt Näringsliv har ännu inte bestämt om arbetsgivarna i stället ska kräva lagreglering.

Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner kan, som juridisk expert i Lavalutredningen, ännu inte driva organisationens linje i lönefrågan.

I Svenskt Näringsliv bollas lönefrågan mellan oeniga medlemsförbund. Teknikföretagen föreslår en lagreglerad minimilön, som i majoriteten av EU-länderna.

När tar ni beslutet?

– Det måste ske ganska snart. Jag kan inte sitta i utredningen så länge till och säga att jag inte vet, säger Lars Gellner.

Det är alltså inte säkert att Svenskt Näringsliv ställer sig bakom en kollektivavtalslösning?

– Nej, det är absolut inte klart. Risken med minimilöner i kollektivavtal är att de blir höga. I många avtal, inte minst bland akademikerna, finns inga löner angivna alls i avtalen, säger Lars Gellner.

Lagstadgade minimilöner skulle främst gälla de företag och de utstationerade arbetstagare som är tillfälligt i Sverige. Kollektivavtalen finns kvar för alla andra, säger han.

– Det finns nackdelar med lagreglering också, som att frågan om nivån på minimilönen blir het när olika partier bjuder över varandra i en valrörelse.

Facken vill slippa staten
Statlig och politisk inblandning i löneuppgörelser är dock ingenting de svenska facken är intresserade av.

– Väljer arbetsgivarna att gå fram med en lagreglering har de talat om att de inte vill ha något huvudavtal, säger Erland Olauson, LO.

Lars Gellner kritiserar den fackliga sidan för att ha politiserat huvudavtalsförhandlingarna.

– Facken kopplar ihop de här frågorna med varandra trots att de sakligt sett inte hör ihop, säger han.

De stora förändringar av turordnings- och konfliktregler som Svenskt Näringsliv driver i förhandlingarna om nytt huvudavtal handlar om svenska förhållanden, anser Lars Gellner.

Överenskommelse
I Danmark har dock fack och arbetsgivare kommit överens om att skydda sin modell.

– Det viktigaste för danska fack är att landet klarar sig bra. Danska LO har frigjort sig från socialdemokratin, något som underlättar att komma överens, säger Lars Gellner.

I Danmark ska de utländska företag som är tillfälligt i landet hänvisas till tydliga löner i de mest representativa kollektivavtalen. Facken får ta till stridsåtgärder, om det står helt klart vilken lön striden handlar om.

Lars Gellner är inte överens med TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär och LO:s Claes-Mikael Jonsson om att den danska lösningen är högintressant. ”Men vi tittar på den också”, medger han.

Lösning på lex Britannia
Claes Stråths utredning ska också föreslå en lösning på lagregeln lex Britannia som underkänts i Lavaldomen. Den ger facken rätt att undantränga utländska avtal men inte svenska, något som EU-domstolen anser diskriminerande.

– Men det bästa är att lex Britannia slopas helt och inte ersätts av något, säger Lars Gellner.

Facken är inne på att lex Britannia blir kvar men att undantag görs för kollektivavtal från EU- länderna.

FAKTA: Svar 15 december
Konsekvenserna av Lavaldomen utreds av Claes Stråth, Medlingsinstitutet generaldirektör. Han ska vara klar den 15 december.
Jurister från de tre fackliga centralorganisationerna och de tre arbetsgivarorganisationerna är med i en referensgrupp.