/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/dricks_2108.jpg
Dricksen är olika stor varje kväll, säger bartendrarna Hans Nordlander och José Sepulveda på Harrys i Uppsala. Foto: Staffan Claesson.
 

800 kronor på en kväll – eller ingenting alls. Dricksen varierar sjukt mycket, tycker Hans Nordlander, bartender som själv alltid ger dricks när han går ut.

Onsdagar är det fullt på Harrys i Uppsala. Då uppträder kända stå-upp-komiker på restaurangen.

Och fredag är alltid fredag.

Torsdagar däremot är rena lotteriet, och den här kvällen har klockan passerat 18 innan de första femkronorna klirrar ner i den svarta champagnehinken bakom bardisken, där Hans Nordlander samlar dricksen.

Dricksen olika stor
José Sepulveda, som serverar vid borden, har också nästan tomt i sin lilla keramikkanna, som står dold bakom en liten sidovägg.

Kontrasten är stark till onsdagskvällen förra veckan. Då var Melodifestivalens komiker Björn Gustafsson där, och José kunde lägga omkring 1.500 kronor i kannan.

– Det var nog rekord. Jag kunde ha givit hur dålig service som helst, tjejerna hade dricksat ändå.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/dricks2_2108.jpg

Delar på pengarna
Då Harrys stänger sitter personalen ner för att prata en stund och dela upp kvällens dricks. Kvällen med Björn Gustafsson kunde José gå hem med 500 kronor i fickan.

Alla får lika stor del: serveringen, köket, disken och baren. Alla har ju bidragit, resonerar Hans och José, som har arbetat i både disken och köket tidigare.

Så är det inte på alla restauranger. I en del fall tar de som serverar allt själva, på andra ställen fördelas dricksen ojämnt. Diskaren kan få en mindre del, eller bli helt utan. LO-Tidningens rundringning till ett tiotal restauranger visar att fördelningen av dricksen kan vara en källa till irritation och osämja.

Kan bli skattebrott
Det förekommer också att arbetsgivaren tar hand om dricksen och fördelar den efter eget huvud. Vilket inte är så smart.

Om arbetsgivaren delar ut pengarna ser Skatteverket dem som lön, och då ska restaurangen betala arbetsgivaravgift på dem.

Hans Nordlander och José Sepulveda är bestämda i sin uppfattning: Dricks är inte lön, bara en bonus. Den är absolut ingenting man kan räkna med eller bygga upp sin ekonomi på. De uppskattar att de kan få ett par tusen kronor per månad i dricks. Men det finns inga garantier, det kan bli mindre.

– Dricksen är fickpengar, säger Hans Nordlander. Den går till fika, taxi och öl.

Behandlar gästerna lika
Hans och José tänker inte på dricksen när de arbetar. Och de behandlar inte gästerna olika beroende på om de ger dricks eller inte.

– Det skulle inte gå, säger José Sepulveda. Man jobbar alltid för att göra gästerna nöjda.

José Sepulveda och Hans Nordlander är ense om att folk som själva arbetar i restaurangbranschen är de pålitligaste drickskunderna.

– Själv lärde jag mig att ge dricks först när jag började arbeta i branschen, säger José Sepulveda. Nu dricksar jag, förutsatt att jag är nöjd.

Berusade ger mer
En annan tumregel är att folk som har gott om pengar och äter ute ofta ger mer dricks. Samtidigt finns det stamkunder som inte har givit dricks på tio år.

I baren har Hans Nordlander märkt att de som börjar bli berusade ger mer dricks. Liksom män som raggar på kvinnor och bjuder dem på drinkar.

Att ta emot dricksen är aldrig svårt eller pinsamt.

– Men det känns bäst att få dricks när du vet att gästerna har fått bra service och god mat, säger José Sepulveda. Jag blir inte lika glad åt dricks som jag inte förtjänar.

Att fler betalar med kort har antagligen minskat dricksen, tror Hans Nordlander.

– Många missar att det finns en rad på kvittot där de kan fylla i dricks.

Kan bli stor inkomst
De flesta restauranganställda har hört talas om stora dricksinkomster på andra ställen än sin egen restaurang. En gemensam bekant till Hans och José, som arbetade på Harrys i Uppsala en tid, fick från 800 upp till 1.000 kronor om dagen i dricks på Brasserie Lipp i Göteborg. Fem kvällar i veckan.

– Då blir det verkligen en inkomst, säger José.

Men han uttrycker ingen avundsjuka. José Sepulveda och Hans Nordlander arbetar inte för dricksens skull. Utan för att jobbet är roligt, omväxlande och socialt.

– Drickspengarna hamnar ofta i någon annans drickskassa efter några timmar, säger José. När vi har jobbat klart kan vi gå till nattklubben Birger Jarl och ta en öl tillsammans.

FAKTA: Dricks
Sex procent av notan dricksade gästerna i genomsnitt när Boglárka Jacsó 2007 intervjuade restauranggäster för sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Göteborg. Men många tillfrågade var lunchgäster. Bland äldre svenskar finns normen att ge omkring tio procent av notan, om man alls ger dricks, enligt Boglárka Jacsó.

Läs också: artikeln "Dricksen kan spela stor roll" 22/5 2008
Läs också: artikeln "Extrapengarna inget för facket" 22/5 2008