Nivåerna var för låga och skrivningarna för oklara. Därför tackade Vårdförbundet nej till medlarbudet om ett nytt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting. I dag, måndag, går avtalet ut och en konflikt rycker allt närmare.

Vårdförbundets styrelse ville säga ja till medlarnas slutbud om ett nytt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i går, söndag. Men den extrainkallade kongressen ville annorlunda. Förslaget röstades ned med en klar majoritet.

Budet i procent
Tidningen Vårdfacket har avslöjat innehållet i budet, trots att parterna inte vill berätta något:

Avtalet skulle som lägst ge 4 procent i år, 2,5 procent nästa år, 2 procent 2010 och därefter löpa på sifferlöst, skriver Vårdfacket. Det skulle gälla tills vidare och tidigast kunna sägas upp den 31 mars 2011.

– Förbundsstyrelsen såg att det fanns möjligheter i budet, men kongressens tydliga nej är en klar och viktig signal, som visar att det finns en väldigt stor misstro bland våra lokala representanter när det gäller arbetsgivarnas sätt att hantera den lokala lönebildningen, säger Anna-Karin Eklund, Vårdförbundets ordförande, till LO-Tidningen.

Vill ha tvåårigt
Kongressen tyckte inte att budet var tillräckligt bra varken när det gäller lönenivåerna eller när det gäller tydliga skrivningar.

– Texterna var inte tillräckligt tydliga för att man ska känna att de är mer tvingande för arbetsgivarna att ta avtalet på större allvar lokalt, säger Anna-Karin Eklund.

Hon bekräftar att medlarna föreslog ett nytt tillsvidareavtal, vilket arbetsgivarna har krävt – medan facket yrkat på ett tvåårsavtal.

– För oss är det viktigt att de närmsta åren få en högre garanterad lön är tidigare och därför yrkade vi på ett tvåårigt avtal, men kan man hantera det i ett längre avtal behöver det inte vara något problem, säger Anna-Karin Eklund.

Lägstalön fanns med
Budet innehåller också en garanterad lägstalön, enligt Vårdfacket 21.000 kronor efter ett års jobb i yrket. Arbetsgivarna har avvisat lägstalöner från början, men tackade ändå ja till medlarnas bud.

– Vi accepterade medlarbudet trots att förslaget att lägga in en lägstalön skulle minska lönespridningen bland Vårdförbundets medlemmar och försvåra den lokala lönebildning som vi uppfattat att både vi och Vårdförbundet vill ha, säger SKL:s förhandlare Ingela Gardner Sundström i en kommentar.

Facket har krävt löneökningar på minst 14 procent under två år, vilket motsvarar en höjning av månadslönen med 1.700 kronor under båda åren. Att lönelyften ska vara större än för andra grupper på arbetsmarknaden motiverar Vårdförbundet med att deras knappt 90.000 medlemmarna som är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är felavlönade.

Högutbildade kvinnor
– Det rör sig om högskoleutbildade kvinnodominerade yrken där personalen har som har kunskap om hälsa och vård som är absolut nödvändig för en välfungerande välfärdssektor, säger Anna-Karin Eklund.

– Medellönen ligger i dag på 23.900  och är alldeles på tok för låg om man jämför med manligt dominerade yrken med samma utbildningskrav. De har minst 5.000 mer i månaden.

På Vårdförbundet pågår nu interna överläggningar och förbundet har inte haft kontakt med medlarna sedan budet avvisades. På onsdag och torsdag har facket förbundsstyrelsemöte, där möjliga varsel och strategier ska diskuteras.

– Vi kommer att diskutera våra möjligheter. Det kan vara varsel om stridsåtgärder, eller att ta upp kontakten med medlarna igen, säger Anna-Karin Eklund.