Att haka upp sig på formaliteter, som Elisabeth Hammarstedt, och Olof Tappert gör i sitt svar på min insändare (se länk nedan) kan vara ett effektivt sätt att ta uppmärksamheten från huvudfrågan.

Huruvida tre ledamöter reserverat sig mot beslutet att anta uppropet för en protestdag mot regeringen är inte särskilt relevant. Att enskilda styrelseledamöter sedan använt sektionens e-post för att sprida uppropet är inte heller ett brott mot styrelsebeslut utan tvärtom ganska självklart eftersom sektionen kommit överens om att verka för genomförandet av en protestdag – något som tydligt framgår av texten i uppropet.

Att på detta sätt kommentera min tidigare insändare (se länk nedan) gör att poängen går förlorad. Meningen med insändaren är naturligtvis att skapa opinion kring det undfallande sätt fackledningen – på olika nivåer – hanterar kampstämningar underifrån.

Lyckligtvis så har Kommunal tagit till sig av kritiken och kommer att organisera kampanjen ”Kamp för rättvisa” över hela landet. Låt oss också hoppas att LO nu också får ändan ur vagnen och genomför samordnade massprotester.

Fackföreningsrörelsen av i dag, eller rättare sagt stora delar av ledningen, ser ingen vinst med en demokratisering och radikalisering. Och för att återknyta till andemeningen i min tidigare insändare: det är här kampen är som viktigast i dag, rent av fullständigt nödvändig.

Läs också: insändaren "Missvisande om protestdagen", 10/10 2007
Läs också: insändaren "Facket gräver sin egen grop", 3/10 2007

Stefan Berg
Medlem i Kommunal