Nobelpris till Karibien?
ROMAN: Maryse Condé räknas inte bara som Karibiens, utan hela den franskspråkiga världens främsta författare.
I hennes andra roman på svenska (”Segu” kom 1989) möter vi en värld där förtryckets onda cirkel fortplantar sig genom historien. Här härskar det koloniala arvet, med sin rasism, klassförtrycket är helt öppet, och det är i högsta grad männens värld, där kvinnor får bära tredubbla bördor.
Handlingen i romanen utgår ifrån likvakan över en mystisk främling, som har väckt lika mycket nyfikenhet som rädsla och fientlighet i denna karibiska Änglagård, där det inte finns mycket plats för avvikande. Ett antal personer talar om sig själva och sina möten med främlingen, och det bildar en mångstämmig och flerbottnad berättelse. Det är en flödande och öppen skildring på ett språk som är samtidigt mustigt och poetiskt, och fast förankrad i en muntlig berättartradition. Condé undgår lätt och skickligt fällan att skildra ett kolonialt förtryck på förtryckarens eget språk.
Romanens titel bär på en djup symbolik, man kan nämligen inte färdas genom mangroven. Men både ön och världen utanför förändras, och för många bybor innebär mötet med Främlingen att man börjar ställa frågor kring sina egna liv, och det öppnar deras ögon för andra möjligheter.
För den som inte vill längre trampa runt i träsket gäller det helt enkelt att finna nya vägar, och det finns en väg ut.
Bok: Färden genom mangroven
Författare: Maryse Condé
Översättning: Helena Böhme
Förlag: Leopard
PS. Två noveller och en bred presentation av Maryse Condé återfinns även i det alldeles nyutkomna numret av Karavan, denna oförtröttliga tidskrift för litteratur från hela världen. Red.
Gregor Flakierski
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören