Det är nästan omöjligt att tjäna ihop en hygglig månadslön på säsongsarbete inom skogsvården, enligt en rad avdelningar inom Skogs- och träfacket.

Priset per planta ligger i de flesta fall på 30 till 38 öre. I en del fall har priset per planta inte höjts på 20 år.

Prispressen är hård också vad gäller röjning, enligt Roger Johansson vid Skogs- och träfackets avdelning 3 i Jämtland.

– För tio år sedan räknade man med att en arbetare skulle röja mellan 0,6 och 0,7 hektar per dag. Nu krävs 1,1 till 1,2 hektar.

– Men det finns ingen ny teknik som motiverar den höjda produktionstakten. Både sågen och människokroppen är desamma.

Billig arbetskraft
Att skogsägarna ändå kan få planterings- och röjningsjobbet utfört beror på billig arbetskraft från Polen, Litauen och Lettland. Skogsarbetare från öst har successivt trängt undan svenska säsongsanställda, med början i södra Sverige.

– Nu står utländsk arbetskraft för huvuddelen av skogsplanteringen även i Norrbotten, säger Lars-Erik Larsson, ombudsman i avdelning 1.

– Mellan 90 och 95 procent av plantörerna i Västerbotten är från utlandet. Aldrig tidigare har den andelen varit så hög, säger Peter Lindström som arbetar på heltid med projektet Ordning och reda i skogen inom Skogs- och träfackets avdelning 2 i Västerbotten.

Vill veta mer
Projektet går ut på att samla in fakta om de utländska arbetarna i skogen, som annars omges av gissande och spekulationer.

– Ett vanligt mönster är att ett företag lämnar anbud på jobbet, men anlitar en underleverantör för att utföra det, säger Peter Lindström. I en del fall finns underentreprenörer under underentreprenören.

Tillsammans med språkproblem gör detta att facket har svårt att kontrollera hur skogsavtalet följs.

– I första ledet, där skogsägaren betalar för arbetet, följs avtalet. I andra ledet är det tveksamt, i det tredje har de aldrig hört talas om något avtal, säger Peter Lindström.

Rakt ackord
Skogsavtalet medger att de som planterar och röjer skog har ett rakt ackord. Men om de inte når upp till en viss förtjänst finns en garanterad lägsta lön i avtalet. Skogs- och träfacket lade en betydande del av löneutrymmet i årets avtalsrörelse på att höja garantilönerna, som nu är 84:16 kronor i timmen för en plantör utan erfarenhet och 87:54 för skogsröjning. Med de låga priser per planta som nu tillämpas når de flesta arbetare inte över garantilönen om de bara jobbar 40 timmar i veckan.

Håkan Engberg, ombudsman i Dalarna, är övertygad om att polska arbetare missar semesterersättning och andra förmåner. Han har uppgifter om vissa betalar 30 till 35 procent av sin lön till mellanhänder för att få jobba i Sverige.

– Men jag får ingen att ställa upp så att jag kan driva några krav rättsligt. De är rädda att förlora jobbet

– Jag är skrämd så in i helvete av hur svenska arbetsgivare utnyttjar människor. Till och med de statliga aktörerna skiter i hur det står till i skogen.

Diskriminering
I Jämtland har facket upptäckt flera fall av diskriminering av utländska arbetare. En entreprenör betalade 40 öre per planta och 720 kronor per röjd hektar till sina svenska anställda. Tyskarna fick 32 öre per planta och 680 kronor per hektar, polackerna 27 öre per planta och 600 kronor per hektar.

– I ett annat fall var bilersättningen 27:50 per mil för svenskar och 18 kronor för tyskar. Polackerna fick tillgång till bil, men betalade sin bensin själva, säger Roger Johansson.

I södra Sverige, där skogsägarna har bråttom att få ut virke som angrips av granbarkborren, ger facket en ljusare bild än förra året. I princip alla entreprenörer tecknar avtal.