Fler jobb – men inte för lågutbildad

Forskaren Marie Gartell har följt hur antalet jobb får upp och ner beroende på den rådande ekonomin – och vilka som får de nya jobben. Foto: Anders Wiklund

De som har låg utbildning blir av med jobbet först. Och när arbetsgivarna börjar anställa går de nya jobben till dem med lång utbildning.

Marie Gartell på Institutet för framtidsstudier har tillsammans med Ann-Christin Jans och Helena Persson följt hur antalet jobb har förändrats i hela ekonomin mellan 1986 och 2002.

Deras studie visar att fler jobb har skapats för de flesta utbildningsgrupper, även för dem som inte går vidare till högskolor efter gymnasiet.

Men även om antalet jobb totalt ökade med i snitt 0,2 procent minskade samtidigt antalet jobb för dem med bara grundskoleutbildning.

Drabbas olika
Skillnaden är också stor mellan hög- och lågutbildade i hur de drabbas vid konjunkturnedgångar.

– Lågutbildade blir lättare av med jobben i lågkonjunkturer, och har svårare att få tillbaka jobben när konjunkturen vänder. Högutbildade slutar mer sällan i lågkonjunktur men är ofta väldigt rörliga i högkonjunkturer, kanske när de byter jobb för att göra karriär, säger Marie Gartell.

Lågkonjunkturer kan alltså vara perioder som arbetsgivare använder för att i första hand säga upp lågutbildad personal medan de i större utsträckning behåller den högutbildade personalen.
När konjunkturen vänder upp fylls personalen på med högre utbildad arbetskraft.

Utbildning efterfrågas
För dem som bara har grundskoleutbildning skapades under tiden 1986 till 2002 bara 0,7 nytt jobb för varje jobb som försvann. För dem med längst utbildning, mer än tre års högskolestudier, skapades 1,3 nytt jobb för varje jobb som försvann.

Huvudförklaringen till detta mönster är att efterfrågan på utbildad personal har ökat i alla åldersgrupper. Till det kommer att få unga i dag går ut i arbetslivet med låg utbildning, det vill säga att de jobb som finns lättare fylls med högutbildade.

Sysselsättningen för de allra lägst utbildade har alltså minskat, speciellt efter krisen på 1990-talet. Samtidigt visar studien att antalet jobb totalt sett inte har minskat trots globalisering och flytt till andra länder.

Jobb i Sverige
I snitt har 10,2 procent av den totala sysselsättningen försvunnit varje år sedan 1986, medan det kommit till 10,4 procent nya jobb per år.

– Det är väldigt konstant över tid, även om det naturligtvis varierar med konjunkturen, säger Marie Gartell.

– Det är ständigt tal om att så många jobb skapas utomlands, och det stämmer säkert. Men det skapas mycket jobb i Sverige också. De nya jobben utomlands verkar inte utesluta att det också blir nya jobb i Sverige.

Hur blir det då i framtiden?

– Det vet man naturligtvis inte, men vi har i alla fall hittills inte sett någon trendmässig förändring av nivån på omsättningen av jobb eller arbetstagare åt något håll.

FAKTA: Ju högre utbildning desto fler nya jobb
Mellan 1985 och 2002 tillkom totalt 0,2 procent nya jobb per år. För gruppen med bara grundskoleutbildning försvann dock varje år 3,4 procent av alla jobb. Det är också denna grupp som först förlorar jobbet när konjunkturen går ned.