In i det sista är det ovisst om EU:s regeringschefer lyckas enas om nytt fördrag på toppmötet. I Tysklands förslag är skrivningen om att EU-lagar går före nationell rätt raderad. Också benämningen konstitution försvinner.

Tyskland, under ledning av Angela Merkel, försöker desperat få till ett nytt fördrag innan Portugal i sommar tar över som ordförandeland. Frågan är om hon lyckas eller om det åter blir platt fall för fördraget som ska underlätta beslutsfattandet efter det att EU utvidgats till 27 länder.

Men de stolta planerna på ett helt nytt konstitutionellt fördrag som skulle ersätta de tidigare fördragen är borta. Alla fördrag med namn efter de städer där de undertecknades, som Maastricht, Amsterdam och Nice, kommer att finnas kvar.

Oordningen består hur det än går
Det nya fördraget ska fungera som ett tillägg till de redan existerande. Så om toppmötet i dag, torsdag, och på midsommarafton enas runt det tyska förslaget blir den gamla oordningen ändå kvar.

Fyra EU-länder har flaggat för att de kan komma att lägga in sina veton i olika frågor, Storbritannien, Polen, Nederländerna och Tjeckien.

Storbritannien vill inte att stadgan om grundläggande rättigheter blir juridiskt bindande. Den innehåller skrivningar om strejkrätt, förhandlingsrätt, medbestämmande, frågor på det arbetsrättsliga området som britterna inte vill bli tvingade att införa i den egna lagstiftningen.

Angela Merkel sägs ställs upp på de grundläggande rättigheterna. Men frågan är vilka länder som ställer upp på hennes sida mot Storbritannien.

De fackliga organisationerna gav det förra konventet grönt ljus för sitt förslag till ny konstitution. En orsak var att det slog fast att EU är en social marknadsekonomi som eftersträvar full sysselsättning.

Sannolikt kommer sådana skrivningar inte att tas bort. Men om britterna lyckas hålla stadgan om de grundläggande rättigheterna utanför fördraget försvagas de fackliga rättigheterna jämfört med konventets förslag.

Sverige går på Merkels hemliga linje
Svenska riksdagens fem största partier har enats om att gå på Angela Merkels linje som dock till största delen är hemlig, något som kritiserades hårt av miljö- och vänsterpartiet under riksdagsdebatten i tisdags.

Morgan Johansson (s) betonade att det är viktigt att den så kallade plattläggningsparagrafen kommer bort, att EU-rätten har företräde framför svensk.

– I verkligheten fungerar det så. Men om den skrivs in i fördraget blir det grönt ljus för EU:s domstol att fatta nya politiska beslut som undergräver inte bara svensk alkoholpolitik utan också strejkrätt och presstöd, sa han.

FAKTA: Fördraget ska innehålla grundprinciper för EU, bestämmelser om vilka befogenheter unionen och dess institutioner har. Där stadgas grundläggande rättigheter i EU.  Och där ska slås fast hur beslut fattas inom olika politikområden.