Högsta domstolen fäller vd för dödsolyckan i hamnen

– Högsta domstolen slår fast en rimlig bevisbörda för åklagaren, säger en nöjd kammaråklagare Lotten Loberg sedan HD ändrat de domar från lägre instanser som friade en vd från arbetsmiljöbrott. De lägre domstolarna friade vd:n från ansvaret för en dödsolycka eftersom åklagaren inte kunde bevisa att en olycka inte skulle ha hänt om vd:n hade agerat annorlunda.     Foto: Stig-Åke Jönsson

Högsta domstolen dömer en vd till villkorlig dom och 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott. Domen slår klart slår fast vad en åklagare ska bevisa i ett arbetsmiljömål och kommer att få stor betydelse.

Den 24 november 2003 klämdes en 58-årig stuveriarbetare till döds av en kranskopa när han var med och lossade lös gips från ett fartyg i Åhus hamn.

Han befann sig där kranföraren inte kunde se honom. Någon signalman, kranförarens öga över den del av arbetsplatsen som är skymd, fanns inte på plats.

Och det är just att signalmannen saknades, och betydelsen av detta, som domen handlar om.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att anställda utsätts för ohälsa eller olycksfall. Och enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hamnarbete ska en signalman finnas vid en lyftanordning när det inte går att hålla uppsikt över dem som vistas inom lyftens område på något annat sätt.

Efter olyckan åtalades vd:n för Åhus hamn & stuveri AB och två teamledare för arbetsmiljöbrott. Kammaråklagare Lotten Loberg yrkade dessutom att företaget skulle åläggas företagsbot.

Kristianstads tingsrätt friade samtliga. Teamledarna friades därför att den delegation av arbetsmiljöansvaret de fått var alldeles för tunn och otydlig. Rätten friade även vd:n, trots att den ansåg att han varit oaktsam. Han var medveten om bristerna och borde ha sett till att en signalman fanns på plats när det behövdes.

Inte klart olyckssamband
Men tingsrätten ansåg att sambandet mellan oaktsamheten, alltså bristen på signalman, och verkan, det vill säga olyckan, inte var helt klart. Olyckan skulle, enligt rätten, ha kunnat inträffa även om en signalman funnits på plats.

Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställde tingsrättens dom med ungefär samma motivering.

Hovrättens dom väckte både förvåning och bestörtning: Hur långt sträcker sig egentligen åklagarens bevisbörda i ett mål om arbetsmiljöbrott?

Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen (HD). Överåklagare Nils Rekke yrkade att vd:n skulle dömas för grovt arbetsmiljöbrott, och att bolaget skulle få böta lägst 500.000 kronor.

HD har nu ändrat hovrättens dom, och dömer vd:n till villkorlig dom och 60 dagsböter.

HD slår fast att vd var oaktsam
Domstolen slår fast att vd:n varit oaktsam eftersom han inte sett till att det fanns tillfredsställande rutiner och instruktioner. Och domstolen anser, i motsats till hovrätten men i likhet med riksåklagaren, att denna oaktsamhet föranlett stuveriarbetarens död.
HD konstaterar att i det måste det antas att en kompetent signalman skulle ha agerat så att olyckan undvikits.

Kammaråklagare Lotten Loberg är mycket nöjd med domen i denna del, liksom Nils Rekke hos riksåklagaren.

– Domen innehåller många kloka synpunkter, och den klargör hur man ska resonera i den här typen av mål, säger Nils Rekke.

– Hade hovrättens dom stått sig skulle det i princip blivit omöjligt att utkräva straffrättsligt ansvar för underlåtenhetsbrott, hävdar Lotten Loberg.

Därför är det av stor betydelse att HD ändrar hovrättens dom, och samtidigt anger vad en åklagare ska bevisa i ett mål av den här typen lägger hon till.

Att HD samtidigt avvisar yrkandet på företagsbot, och inte bedömer vd:ns brott som grovt, är av mindre betydelse, även om det irriterar Lotten Loberg:

– Ja, det stör mig ganska mycket att det inte bedömdes som grovt arbetsmiljöbrott, säger hon. Det regionala skyddsombudet påpekade redan 2001 för vd:n att det regelmässigt inte utsågs signalman. Att låta det gå två år utan att åtgärda bristerna är anmärkningsvärt.

Hans Olof Wiklund