/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2007/kassan.jpg
De arbetsgivare som kontaktas av försäkringskassans specialgrupp har ofta en sjukfrånvaro på över 10 procent medan snittet ligger på mellan 2 och 4 procent. Från vänster:  Berit Samuelsson, Gun Lagerström, Lena Hultzén Johansson, Åsa Zellman och Susanne Larsson. I gruppen ingår också Mari Magnusson.                                                 Foto: JESSICA GOW

Arbetsgivarens engagemang är ofta avgörande för hur sjuka vi är. Sedan något år bygger Försäkringskassan därför upp nya grupper som riktar sig direkt till arbetsgivaren med rent ekonomiska argument.
 
I Stockholm är gruppen igång sedan ett och ett halvt år.

Arbetsgivaren kommer normalt in i alla Försäkringskassans ärenden – men gruppens arbete är ändå på ett sätt unikt. Övriga handläggare utgår nämligen från individärenden, de här handläggarna vänder sig i stället direkt till de arbetsgivare som har hög sjukfrånvaro. Gruppen i Stockholm ser också gärna att de fackliga organisationerna blir mer medvetna om dess arbete.

Tillvägagångssättet är mycket metodiskt. Gruppen studerar återkommande sjukpenningstatistik för enskilda dagar och plockar ut de företag som har högst sjukskrivning. Det är bara sjukfall längre än 14 dagar som registreras.

Försäkringskassan skriver och bjuder in till dialog
De allra största – ofta offentliga – arbetsgivarna är inte heller med i översynen. Dessa har egna kontaktpersoner inom Försäkringskassan och för dem kopplas gruppen bara in om kontaktpersonen ber om det.

– Vi kan inte få fram någon historisk statistik, därför har vi i utgångsläget bara statistik för en enskild dag. Det vi först försöker se är därför om en hög sjukskrivning i ett företag är en tillfällighet eller ett mönster, säger Berit Samuelsson.

– Vi går igenom årsredovisningar, hemsidor och information från förtagen och ser hur de själva beskriver sin sjukfrånvaro.

Därefter sänds ett brev ut till företagets ledning där gruppen ”erbjuder en dialog över kostnaderna för sjukfrånvaron” och någon i gruppen följer upp med telefonkontakt och möten.

Med sig har handläggaren ett ekonomiskt kalkylprogram som även finns på Försäkringskassans hemsida. De allra flesta arbetsgivare är positiva till kontakten, men inte alla.

– En del tycker att ”det där kan vi redan”, men direkt avvisande är det nog bara fyra fem stycken som varit, säger Gun Lagerstam.

Stora pengar
Men som LO-Tidningen tidigare skrivit (LO-Tidningen nr 17/2007) finns mycket pengar att hämta för de arbetsgivare som satsar på förebyggande arbetsmiljöförbättringar.

–Många arbetsgivare tittar alltför mycket på rehabilitering. Men det är inte det viktigaste. Det är att satsa på en bra miljö i ett tidigare skede så det slipper bli fler rehabiliteringsärenden, säger Åsa Zellman.

– Vi försöker få dem att inse att man måste ta itu med sjukfrånvaron innan det går så långt.

Kalkylprogrammet räknar bara in de mest grundläggande kostnaderna för sjukskrivningar, men visar ändå ofta stora utgifter.

– Alla reagerar starkt på att kostnaderna är så höga. Ändå är de lågt räknade i grundkalkylen, säger Lena Hultzén Johansson.

– Till det kommer en rad andra kostnader, som kostnader för att övriga medarbetare mår dåligt, kostnader för att man tappar kunder på grund av sen leverans eller för att produkterna får sämre kvalitet och en rad andra kostnader.

Företagarna vet bäst själva
Försäkringskassegruppen kommer sällan med direkta råd.

– Tanken är att få företagarna motiverade att själva göra arbetet. De har överblick över sin egen verksamhet och vet i de flesta fall själva bäst vad som behöver göras, säger Susanne Larsson.

Hittills har de fackliga organi-sationerna på arbetsplatserna mer agerat åskådare till gruppens arbete. En gång har det hänt att en facklig representant ringt direkt till gruppen. I andra fall har skyddsombudet varit med på mötena med företagets ledning, men gruppen vill gärna bli mer känd hos de fackliga organisationerna.

– Det är något vi jobbar med, att få en mer aktiv kontakt med facken, säger Berit Samuelsson.

– Allt förändringsarbete måste vara förankrat hos alla anställda och i diskussionerna om vad företaget ska göra i förebyggande arbete måste naturligtvis facket vara med, säger hon.

Liknande grupper som den i Stockholm ska finnas inom Försäkringskassan i varje län. Utbyggnaden har dock kommit olika långt och organisationen skiljer sig också från plats till plats.

FAKTA: Så många är sjuka
Enligt det material som försäkringskassans specialgrupp arbetar med är 30 000 personer sjukskrivna med sjukpenning en normal arbetsdag i Stockholms län. Cirka 9 000 företag har minst en person som varit sjukskriven längre än 14 dagar.
Efter att ha studerat företagens egna uppgifter om sjukfrånvaron blir omkring 200 företag med hög sjukfrånvaro kvar för gruppen att kontakta.
De som i första hand blir kontaktade brukar ha en sjukfrånvaro på över 10 procent. Snittet ligger på mellan 2 och 4 procent.