Var hör Folkets-hus-konsten hemma?

Konstnären, exiltysken och antinazisten Hans Tombrock vandrade på 1930-talet genom Sverige och sålde sina tavlor till arbetarrörelsens institutioner. De två tavlorna ovan har hängt i Österbybruk och i Munkfors men söker nu nytt hem. Foto: Scanpix.

Var bor arbetarkonsten 2037? Frågan ställs på Arbetarrörelsens arkiv i en utställning om all den konst som står undanstoppad i källare sedan Folkets hus lokaler alltmer överges.

1947 stod Folkets hus i Malmö klart och året efter avbildade arbetarmålaren C O Larsson byggnaden. Länge hängde den färdiga målningen på en av väggarna inne i huset, men i dag finns inte längre någon plats vare sig för denna eller för många andra av arbetarrörelsens tavlor.

Där politiska möten tidigare hölls ordnas i dag bolagsstämmor och företagsträffar, och konstverken förpassas till lager och förråd.

– Många vill ha vår hjälp att ta hand om konst från gamla Folkets hus, men vi kan inte bara ta emot tavlor och ställa undan dem hos oss i stället, säger Margareta Ståhl, projektledare för utställningen.

Krävs ny instans
Inte heller räcker det med att skapa en tillräckligt stor utställningslokal, anser hon.

– Det handlar om så mycket mer. Vi behöver en ny instans som både inventerar beståndet, bevarar det, gör konsten tillgänglig och som kan driva forskningsprojekt runt arbetarrörelsens konst.

I de i och för sig stora men för en utställning inte helt ändamålsenliga lokalerna på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm kan besökare till och med oktober se ett urval av de tusentals konstverk det handlar om. Här finns ännu levande alster, som verk av Sven X:et Erixson, men här finns också konst som med nöd och näppe undgått förgängelsen. Sida vid sida hänger två oroliga målningar med motiv från spanska inbördeskriget.

På olika håll
Konstnären, exiltysken och antinazisten Hans Tombrock, vandrade på 1930-talet genom Sverige och sålde sina tavlor till arbetarrörelsens institutioner. Den ena tavlan hittades i Österbybruk, den andra i Munkfors. Den ena av målningen har farit illa och bär nu en stor reva och ett tydligt hål i tavelduken.

– På 1930-talet var det vanligt att medlemmar samlade pengar till tavlorna. På 1940-talet började man i stället bygga upp fonder för att köpa in konst. Även tidningarna Vi och Folket i Bild samlade i många år in konst till arbetarrörelsens lokaler.

Utställningen är en del av projektet att kartlägga konst i alla Folkets hus och Folkets parker. I dag är 2.000 verk katalogiserade, men troligen finns lika mycket kvar.

En del har försvunnit och annat har sålts vidare, men att sälja verk är också att splittra det som en gång var, anser Margareta Ståhl.

– Vi har aldrig sålt någonting härifrån, och vi måste ha kvar vår historia. Konsten ger en ganska bra bild av inställningen till industrisamhället under olika epoker, och det minnet måste vi kunna vårda, säger hon.

FAKTA: Arbetarrörelsens arkiv
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är en stiftelse med huvudmännen staten, LO och socialdemokraterna. Institutionen driver, utöver just arkiv och bibliotek, en forskningsfrämjande verksamhet, med en egen tidskrift, ett forskningsråd, seminarier och publikationer. Där finns drygt 5.000 arkiv från politiska, fackliga och andra organisationer samt en mängd personarkiv från personer verksamma inom arbetarrörelsen.

Läs också: Mer om Arbetarrörelsens arkiv