USA behöver ett starkare socialt skyddsnät, konstaterar de flesta. En allmän löneförsäkring diskuteras. Men facket är emot förslaget och det splittrar vänstern.

Globaliseringen och flykten av jobb till låglöneländer har blivit en allt viktigare politisk fråga i USA. I förra höstens kongressval var debatten om frihandelns vara eller icke-vara avgörande på många ställen. Utflyttningen av jobb har också satt fokus på det ihåliga sociala skyddsnätet i USA. Pressen på politikerna ökar i takt med att fler medelklassfamiljer, som i årtionden haft förhållandevis välbetalda fabriksjobb, hamnat i ett kärvt ekonomiskt läge sedan deras gamla arbetsgivare skeppat över sin tillverkning till Asien.

Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen omfattar mindre än hälften av alla arbetslösa. Alla tidigare deltidsarbetande, visstidsanställda och f-skattare är undantagna. Försäkringen ger i genomsnitt en tredjedel av lönen i ersättning, och är ofta begränsad till ett halvår. Dessutom ger den bidrag till omskolning åt dem som förlorar sina jobb till följd av handel med utlandet.
Men det är inte utbyggnad och förstärkning av dessa åtgärder som ligger närmast till hands i debatten.

Hälften under två år
I stället vill flera ledande politiker utvidga den löneförsäkring som finns sedan några år. Åtgärden fungerar så här: Den som efter att ha blivit arbetslös och inom ett halvår tar ett jobb med lägre lön, den personen får hälften av löneskillnaden betald under de första två åren. Lönetillskottet är begränsat till 10.000 dollar, eller knappa 70.000 svenska kronor.

Hittills har löneförsäkringen bara gällt för den som jobbat i tillverkningsindustrin och är över 50 år – samt har förlorat sitt jobb till följd av utlandsflytt. Begränsningarna har gjort att färre än 7.000 personer har utnyttjat försäkringen sedan den infördes 2003. Ledande demokrater i kongressen har nu förslagit att denna försäkring ska utvidgas till att täcka hela arbetsmarknaden. De får stöd av många på den republikanska sidan. Deras argument går ut på att reformen hjälper arbetarfamiljer och bidrar till att sätta arbetslösa i arbete.

Men förslaget har motståndare, och de flesta finns inom de fackliga leden.

– Löneförsäkring går i egentligen ut på att få arbetare att ta dåliga jobb fortare. Det verkar som man gett upp hoppet att försöka få arbetare att ta bättre betalda jobb, säger Thea Lee, politiskt ansvarig på det amerikanska fackets centralorganisation AFL-CIO.

Får stryka på foten
Lönedumpningen är ett argument mot försäkringen. Dessutom befarar många att ökade resurser till löneförsäkringen skulle innebära att a-kassan och omskolningsbidragen får stryka på foten. Den fackliga kritiken har lett att kongressens demokrater är splittrade till förslaget. Debatten pågår samtidigt som flera nya frihandelsavtal väntar på ratificering, och presidentens utvidgade mandat i handelsförhandlingar går ut.

Frihandelsvänliga demokrater försöker baka ihop de båda frågorna för att få väljarna med sig: Mer frihandel under villkoret att socialförsäkringarna förstärks och utvidgas. Men hittills har både frihandelskritikerna i kongressen och fackföreningsrörelsen ställt sig tvivlande till deras argument. Det gör framtiden för nya amerikanska handelsavtal minst sagt oviss.