Ända sedan 1960-talets slut har skillnaderna i tillväxt mellan länen har blivit allt större. Under de senaste tio till femton åren har också skillnaden inom varje län blivit större i takt med att regionala centrum vuxit upp, skriver långtidsutredningen i sin första bilaga.

En förklaring är att den privata tjänsteproduktionen koncentreras alltmer, medan produktion som jordbruk, skog och fiske blir ankare i områden med låg sysselsättning.

Platser med högutbildad arbetskraft drar till sig ännu fler högutbildade, och regioner med många företag drar till sig ännu fler företag.

– Det här gör att vi inte alls är på väg att konvergera mot samma nivåer för medelinkomst över landet, säger Joakim Gullstrand, forskare på Lunds universitet och rapportförfattare tillsammans med ekonomen Cecilia Hammarlund.

Hur ska då regionalpolitiken utformas för att ge effekt?

Att flytta verksamheter över landet är ingen bra väg, enligt rapporten, det medför i stället att landets samlade tillväxt blir lägre än den annars kunde ha blivit.

Inte ens satsningar på utbildning är otvetydigt positivt i ett regionalt perspektiv. Sådana satsningar tenderar att i stället höja tillväxten i kommuner där tillväxten redan är hög. I ett längre perspektiv kan dock utbildningssatsningar få positiva effekter även för de regioner som får stöd till utbildning.

Rapporten lanserar också idén att låta ekonomiska drivkrafter så igenom. Om priser och löner tillåts variera över landet kan företag placera sin verksamhet där det är billigast och därmed höja tillväxten i en region.

– Mycket forskning visar att skillnaderna i priser kan ge regionala effekter. Om man inte kan konkurrera med lägre priser i vissa regioner är det svårt att få ekonomisk aktivitet, säger Joakim Gullstrand.

Lönerna då?

– Vi vet att lönerna kan påverka, och i Italien kan vi se lönerna har hindrat flytt mellan regioner i norra och södra delen av landet, säger Cecilia Hammarlund.

Rapportförfattarna vill dock inte ge några rekommendationer på löneområdet.

– Lönerna sätts inte av politiker utan genom kollektivavtal och vi säger inte hur det ska vara, bara att det kan ha en påverkan, säger Joakim Gullstrand.

Rapporten ligger till grund för regeringens arbete, men författarna står själva för de slutsatser som dras.