Bäst på att spå framtiden

LO-ekonomernas prognoser är bäst i test. De hamnar totalt sett närmast verkligheten i LO-Tidningens granskning av hur myndigheter, banker och organisationer lyckas förutspå ekonomin ett år framåt i tiden.

LO-Tidningen har studerat vad en rad prognosinstitut under våren 2005 förutsade om svensk ekonomi under 2006. Vi har jämfört prognoserna med hur det sedan blev i verkligheten – när det gäller arbetslöshet, sysselsättning, inkomster, inflation och tillväxt.
LO-ekonomerna hade de minsta avvikelserna i genomsnitt för de olika områden som vi har mätt. Ganska bra på allt, alltså.

Störst avvikelser i genomsnitt hade banken SEB, och de vildaste gissningarna kom från Svenskt Näringsliv som var bäst på två områden – men sämst på två andra områden. Det finns en klar slagsida för vilket håll avvikelserna skett. De verkliga siffrorna blev nämligen i många fall högre än vad de flesta institut räknade med: tillväxten blev högre, liksom arbetslösheten, inflationen och sysselsättningen.

Felaktig prognos
Men det finns ett undantag. Det är förutsägelserna om hushållens reala disponibla inkomster, det vill säga hur mycket mer pengar prognosmakarna tippade att vi skulle få i handen under 2006. Trots att alla förutspådde en lägre tillväxt än det i verkligheten blev tippade de samtidigt att hushållen skulle få mycket mer pengar än tidigare att röra sig med. Så blev det inte.

– Hushållens reala disponibla inkomster är en faktor där det kan bli stora fel, säger Kristian Nilsson, biträdande prognoschef på Konjunkturinstitutet.

– Så sent som en bit in på 2006 var Statistiska centralbyråns siffra 0,7 procent för ökad real disponibel inkomst under hela året, sedan skrev man upp siffran, och det är ett område som ofta revideras ganska mycket.

Trots svårigheterna lyckats en bank, Swedbank, redan på våren 2005 gissa på just 1,9 procents ökad disponibel inkomst för hushållen under 2006, för övrigt den enda prognosen av alla som stämde på decimalen när. Alla prognosinstitut ligger dock relativt nära varandra på de flesta områden.

Inte otippat
– Man kan inte förvänta sig annat, vi har ju samma underlag och data att utgå ifrån, så det vore konstigt om skillnaderna blev stora, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

– Men det viktiga är hur man tolkar dem. Till exempel diskuterar man nu om siffrorna visar att vi är på väg mot en överhettning eller inte.

Det är först vid överraskningar i ekonomin som prognosmakarna får sina riktigt stora utmaningar, enligt Lars Ernsäter.

– En vändpunkt är genuint svårt att pricka in, och den som sticker ut hakan och säger att här vänder det riskerar att få mycket rätt eller mycket fel.

Siffrorna för den totala arbetslösheten är något rensade för att bli mer jämförbara. Olika institut har i vissa fall tagit med olika poster. Riksbanken lyckas hålla en tätplats på bankens specialområde, inflationen, där den bara avviker 0,1 procent från det faktiska utfallet, på samma avstånd från det rätta utfallet som Nordea.

Råd och tjänster
Det finns olika skäl till varför prognoser över huvud taget görs. Konjunkturinstitutet gör prognoser som underlag för beslut hos regeringen, banker gör prognoser som en tjänst till sina kunder medan LO-ekonomerna använder sina prognoser som underlag för sina rekommendationer om hur finans- och penningpolitiken ska skötas.

Medan LO-Tidningens kartläggning är en sammanställning av prognoser på relativt lång sikt så gör Konjunkturinstitutet varje år en motsvarande kartläggning där man också väger in kortsiktiga bedömningar genom att ta hänsyn till institutens senare prognoser. Instituten använder ju ofta möjligheten att ändra sina prognoser allt eftersom.

Även i den senaste av dessa sammanställningar från mars i år klarar sig LO-ekonomerna bra, speciellt när det gäller att bedöma tillväxten. Betydligt sämre resultat får Svenskt Näringsliv, enligt Konjunkturinstitutets sammanställning, speciellt när det gäller inflation och tillväxt.

Även i LO-Tidningens kartläggning av bedömningarna på längre sikt hamnar Svenskt Näringsliv längst ifrån verkligheten när det gäller det verkliga utfallet för både sysselsättning och tillväxt under 2006. Däremot har de lyckats pricka in arbetslösheten bra.