BOKSERIE. Vad är runt och brunt och åker upp och ner? Nej, Natur & Kulturs Vad är-serie innehåller inga gåtor, varken stora eller små. Flera av böckerna är introduktioner till akademiska discipliner. Som Vad är litteraturvetenskap eller Vad är socialantropologi.

Riktigt tråkigt blir det när Thomas Hylland Eriksen går igenom socialantropologins metodproblem. En sådan skrift passar utmärkt som introduktion till förstaårsstudenter i ämnet. Men betydligt sämre för den som längtar efter fickencyklopedins idé: det vill säga att i kort format presentera så mycket allmänbildningsfakta som möjligt på ett lättillgängligt sätt.
 
Betydligt bättre blir det när rubriken är ett allmänt begrepp. Seriens hittills bästa och roligaste utgåva är Mikael Parkvalls Vad är språk.

Tack vare författarens sinne för det lustfyllda lärandets pedagogiska princip framstår lingvistik som något av det mest underhållande man kan ägna sig åt. När titelordet är både ett begrepp och en akademisk disciplin ställs författaren inför ett val.

Lars Fr. H Svendsen ger sin framställning i Vad är filosofi en viss slagsida åt det akademiska, även om han säger sig sträva efter motsatsen.

Fanny Ambjörnsson lyckas bäst
Bättre lyckas Fanny Ambjörnsson i Vad är queer. Begreppet åskådliggörs både i ett subkulturpolitiskt sammanhang och som framväxande akademisk disciplin, framför allt hur dessa båda utvecklingar går hand i hand. Bättre sammanfattning av queerteori och queerpolitik tror jag inte kan göras.

Flertalet böcker är översättningar, ursprungligen utgivna av Universitetsförlaget i Oslo. Detta förklarar givetvis att de är präglade av sitt akademiska sammanhang. Inget ont om den norska forskarvärlden.

Men de båda svenska produktionerna, Parkvalls och Ambjörnssons, tycks mig vara de som bäst uppfyller målsättningen bred allmänbildning. De talar entusiasmerande till läsaren som om denne var en visserligen vetgirig men dock fullständig novis på området.  Kort sagt borde nog den här typen av skrifter specialbeställas.

I en tid där bildning reducerats till haranger i högtidstalen – och där både kommersiella och informella offentligheter motarbetar den – finns nya och växande behov av kunskapsspridning. Wikipedia i all ära, men en koncentrerad och sakkunnig bok slår lätt ut fragmentarisk och inte alltid så tillförlitlig Internetinformation.

Teorin är grå men verkligheten är allt annat än grå
Infotainment kan vara en dödgrävarstrategi, seriös kunskap passar verkligen inte alltid i underhållningsform. Men samtidigt bör nog folkbildningen hålla en rågång öppen mot de torra akademiska kraven: teorin är grå men verkligheten är allt annat än grå, och ett mått av distans och humor gör bara inlärningen mera angenäm.

Trots de senaste decenniernas massiva högskolesatsningar saknar fortfarande mer än halva Sveriges befolkning högskoleexamina. Denna befolkningshalva är antagligen inte så intresserad av metoddiskussioner, auktoritetsreferenser och ämnesavgränsningar, och presentationen bör ha en annorlunda form än kurshandböckernas.

Kunskapssamhället är på många sätt en myt: man kan lika gärna tala om ett servicesamhälle där alltför mycket bildning snarare är en belastning än en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Nostalgikern kan erinra sig Verdandis skiftserie från början av förra seklet, och vilken roll denna spelade för folkbildningsrörelsen. Sådana strävanden är nog inte så utdaterade som man i allmänhet inbillar sig, och de bästa delarna av Natur&Kulturs Vad är-serie kan fylla en stor uppgift.

Björn Gunnarsson

Sex titlar har hittills utkommit i Natur&Kulturs Vad är-serie:
• Lars Fr. H. Svendsen: Vad är filosofi
• Thomas Hylland Eriksen: Vad är socialantropologi
• Fredrik Engelstad: Vad är makt
• Erik Bjerk Hagen: Vad är literaturvetenskap
• Fanny Ambjörnsson: Vad är queer
• Mikael Parkvall: Vad är språk
• Sören Harnow Klausen: Vad är vetenskap
Under våren 2007 utkommer:
• Hans Ingvar Roth: Vad är mänskliga rättigheter
• Alf Rehn: Vad är företagsekonomi