Kronan lyfter inte

Docent Tomas Sjögren vid Umeå universitet håller koll på kronan. Foto: Patrick Trägårdh.

FAKTA: Så har kronans värde utvecklats mot euro och dollar.

Svensk ekonomi går som tåget och miljarderna rullar in över gränserna. Ändå stiger kronan knappt i värde och utlandssemestern är fortfarande dyr.
 
För ett par år sedan förutspådde många bedömare att kronan skulle stärkas på grund av vår starka bytesbalans. Vi exporterar betydligt mer än vi importerar och enligt ekonomins funktionssätt borde kronan då stärkas. Det som hände var i stället att kronan föll. Sedan början av 2006 har kronan återigen stärkts. Men den kraftiga värdeökning som många talat om har uteblivit.

– Så är det. Vi har ett stort bytesbalansöverskott och därför borde kronan stärkas, säger docent Tomas Sjögren vid Umeå universitet.

Går inte att säga säkert
– Men det som driver kursen är också andra flöden av kapital. Och många kanske väljer att placera pengarna utomlands.

Investeringarna utomlands är och har varit stora, men Tomas Sjögren poängterar att det ändå alltid är spekulationer att gissa hur mycket det påverkar kronkursen.

Statistik från FN-organet Unctad säger dessutom att storbolagens investeringar över hela västvärlden har varit relativt små under en tid. Det kan för svenska storbolags del betyda att vinsterna blir kvar och förräntas i utlandet.

En annan orsak kan vara just räntorna, anser Tomas Sjögren. Rena kapitalspekulanter som verkar på marknaden kan tycka att den svenska räntan är för låg.

– Dessa flöden är väldigt stora och har stor inverkan på växelkurserna. Men jag säger bara att det kan vara en anledning, säger Tomas Sjögren.

Finns en bra måttstock
Lennart Hjalmarsson, professor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hänvisar också till räntan.

– Det enda signifikanta på kort sikt är ränteskillnaden. Så på så sätt är det inte förvånande att kronan inte stärkts.

På lång sikt, mellan fem och tio år, borde dock bytesbalansöverskottet slå igenom i form av starkare krona, anser han.

– Men det kan hända mycket under tiden och det är väldigt svårt att hitta bra prognosmodeller.

Även Aleksander Markowski, chef för enheten för internationell och finansiell ekonomi på Konjunkturinstitutet, hänvisar till trögheten i ekonomin.

– På den tiden vi hade fast växelkurs kunde det gå sju åtta år med högre inflation i Sverige än i utlandet utan att vi behövde devalvera. Så det kan ta ganska många år innan de ekonomiska lagarna börjar kräva sin rätt.

— Det är också svårt att säga hur mycket kronan borde stärkas om bara bytesbalansöverskottet verkade. Jag har inga sådana beräkningar.

Placerar stora summor
Även Aleksander Markowski nämner räntan och utlandsinvesteringar som möjliga skäl. Bland annat hänvisar han till de stora investeringar som de svenska pensionsfonderna inom PPM-systemet gör i utlandet.

– Det är spekulationer, allt detta, men slutsatsen är klar: Det finns något utflöde.

Så de semesterfirare som vill kunna semestra billigare i utlandet i sommar ska inte räkna med att kronan stärks till dess?

– Nej, men vi vet helt enkelt inte. Vår prognos är en oerhört försiktig förstärkning av kronan på ett par års sikt.

– Men den som kan göra bra prognoser på kort sikt blir vanligtvis en mycket rik person ganska snart, säger Aleksander Markowski
på Konjunkturinstitutet.