Tjänstemännen drar ifrån ännu mer under de kommande tre åren.  Det tror 57 procent i LO-opinion. Bara 8 procent tror att löneklyftan kommer att minska.

Inom industrin ökade tjänstemännens löner med 7 procent mer än arbetarnas under de första fem åren på 2000-talet. Det var ungefär likadant under de föregående fem åren. Hittills är de centrala avtalen för ungefär 800.000 anställda klara. En överväldigande majoritet i LO-opinion drar slutsatsen att inget kommer att förändras. Lönegapet minskar inte.

– Inget tyder på utvecklingen kommer att ändras, anser Gunnar Pettersson, svetsare på Volvo Lastvagnar i Umeå och gruppordförande i IF Metall. Orsaken är industriavtalet från 1996 och de centrala avtal som undertecknats sedan dess.

Lär bli dyrare
Chistina Strömberg, barnskötare på förskolan Bullerbyn i Filipstad och aktiv i Kommunal, tror också att löneklyftan kommer att växa.

– Vi i Kommunal får alltid höra att vi är så många.

Roger Edblom, slaktare på Swedish Meats i Linköping och aktiv i Livs samt Kathe Nilsson, lagerarbetare på Åhléns i Jordbro utanför Stockholm och aktiv i Handels, hävdar båda att arbetare och tjänstemän värderas olika och att det skapar löneklyftor.

–Tyvärr värderas tjänstemän ofta högre än ”vanliga” arbetare, anser Kathe Nilsson.

Det beror på att tjänstemännen sitter närmare dem som sätter lönerna. Och så är de färre.

– Och det är lättare att försvara högre löner för några än för många, resonerar hon.

Regeringen påverkar
En förklaring dyker upp i många svar. Löneökningarna sätts i procent och i inte i kronor. Då får tjänstemännen mer. Några har ytterligare en förklaring. Klyftorna ökar med en borgerlig regering.

– Högerns politik resulterar i ett nytt klassamhälle, anser Frederick Axewill,  butiksarbetare på Clas Ohlson i Örebro och klubbordförande i Handels.