/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2007/ensamp2.jpg
Andreas Thelander är ensamstående pappa och får inga jobb. Med lägre a-kassa blir det tuffare. Foto: Lars Andersson

Nej, nej och åter nej. Andreas Thelander räknar inte längre de negativa beskeden.  Som arbetslös och ensam pappa är en av a-kassans stora förlorare.

Han söker runt 25 jobb i månaden, så det har blivit åtminstone tusen nej, räknar han ut medan han häller upp kaffe. Köket är hemtrevligt men slitet, liksom resten av det lilla trähuset på landet mellan Ulricehamn och Jönköping. Här bor Andreas med sin son Jimmy som är fyra år. Själv är han 30, och en av alla långtidsarbetslösa som drabbats hårt av den försämrade a-kassan.

Andreas är utbildad lastbilschaufför och mekaniker, och har jobbat som det i åtta år. Han har kört både i Sverige och på långkörningar i Europa, men för snart fyra år sedan fick han sparken. Anledningen var att han inte kunde jobba övertid.

– Jag kunde inte ta en extra körning eftersom jag skulle hämta pojken på dagis. Då sa chefen att jag skulle lämna bilnycklarna, och att jag inte var välkommen tillbaka, berättar han.

Ensam vårdnad
Eftersom Andreas Thelander har ensam vårdnad om Jimmy kan han inte ta jobb som kräver att han jobbar övertid. Sonen måste hämtas på dagis vid samma klockslag varje dag. Skiftjobb är inte heller möjligt, då kommunen inte erbjuder barnomsorg på kvällar och nätter. Däremot söker han alla dagjobb som finns, oavsett yrke.

– Jag har sökt jobb inom vården, som städare och allt möjligt. Jag söker inte bara på annonser utan har ringt runt till företag så att telefonkatalogen börjar gå sönder, säger han.

Trots ansträngningarna får han inte napp. Andreas berättar att de flesta arbetsgivare är positiva i början, men när de får höra att han är ensamstående med barn, drar de öronen åt sig.

– Alla vill ha nån som kan jobba över och som inte är hemma om barnet blir sjukt.

Mer flexibel?
Arbetsgivarna säger det inte rakt ut. Däremot har Andreas fått höra att han skulle ha fått jobbet om han kunnat jobba på kvällar, eller varit mer flexibel när det gäller att jobba över.

– Jag tolkar det som att problemet är att jag har pojken, i åtminstone 90 procent av fallen, säger han uppgivet och slår i påtår.

Resten av kaffet hälls i en ståltermos. Inget får gå till spillo. Att vara ensamstående och leva på a-kassa är knapert. Och värre blev det den 5 mars. Då sänktes ersättningen för långtidsarbetslösa till 65 procent. Andreas tror att han förlorar runt en tusenlapp i månaden på sänkningen. Det är pengar han inte har.

2.000 att leva på
En vanlig månad får han ut drygt 8.000 kronor. När boendet, de nödvändigaste räkningarna och bensinen till bilen är betald återstår runt 2.000 kronor att leva på. Eftersom han bor på landet och har ett par mil till dagis är bilen nödvändig.

– Jag kan inte spara in mer eftersom pengarna inte ens räcker utan sänkningen. Det går inte att leva ett värdigt liv på så lite. Jag är trött på att leva på vatten och bröd.

Mest längtar Andreas efter att kunna unna Jimmy något roligt. Nya kläder och leksaker i stället för ärvt och begagnat. Kanske en utflykt till Borås djurpark. Mer pengar skulle också innebära att de kunde lämna gården ibland och hitta på saker. Nu träffar de sällan släkt och vänner eftersom det är för dyrt att köra till Jönköping eller Ulricehamn.  Att hänga med kompisarna ut och ta en öl eller pizza är inte att tänka på.

”Skaffa ett jobb”
– Jag vill ha ett vanligt socialt liv. Jag har verkligen försökt få ett jobb, men det går ju inte och arbetsförmedlingen hjälper inte heller till. När regeringen nu sänker a-kassan känns det för jävligt. Varför ska de sparka på oss som redan ligger?

Andreas Thelander bestämde sig för att fråga regeringen själv och ringde upp arbetsmarknadsdepartementet. Han fingrar på kaffekoppen och ler snett när han berättar om regeringens svar.

– De sa att jag skulle skaffa ett jobb.

Fakta: Nya regler för arbetslösa den 2 juli
• Rätten att under de 100 första arbetslösa dagarna söka jobb nära hemorten och inom sitt yrke tas bort.
• A-kassa kan fås under högst 300 dagar. Någon förlängning är inte möjlig. Föräldrar med barn under 18 år kan dock få ersättning i 450 dagar.
• När ersättningstiden är slut erbjuds en jobb- och utvecklingsgaranti, som ersätter dagens aktivitetsgaranti. Garantins exakta innehåll bestäms i vår. Ersättningen sänks till 65 procent.